Träning kan förbättra minnet hos 60-åringar
En studie visar att fysisk aktivitet kan förbättra minnesförmågan hos äldre genom att öka volym och blodflöde i ett område i hjärnan som kallas hippocampus. Det är första gången dessa samband studeras hos personer över 60 år. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Molecular Psychiatry.
Hippocampus är en hjärnstruktur som ligger djupt i tinningloben och är viktig för minne och inlärning. Tidigare forskning visar att konditionsträning bland annat kan öka blodgenomströmningen i hippocampus hos yngre personer. Den nu publicerade studien, som letts av ett forskarlag från Magdeburg i Tyskland, är den första som också länkar dessa förändringar till förbättrad minnesförmåga.
Under en tremånadersperiod studerade forskarna en grupp personer, 60 år och äldre, som tränade individanpassade trettiominuterspass på löpband tre gånger i veckan. I jämförelsegruppen fick deltagarna utföra stretch och muskelavslappnande övningar. I båda grupperna mättes det episodiska minnet (personliga upplevelser), volymen och blodflödet i hippocampus samt deltagarnas fysiska kondition mätt med maximal syreupptagningsförmåga.
– Vi kunde då se att deltagarna fick en förbättrad kondition som uppvisade ett samband med förändringar av minnesförmågan, hippocampusvolym, och blodflödet i hippocampus, säger Lars Bäckman, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och verksam vid Aging Research Center.
Forskarna testade olika modeller för att utforska sambanden mellan fynden. Det visade sig att ökningen av hippocampusvolym hos de deltagare som genomgick träningsprogrammet till stor del kan förklaras av ökat blodflöde. Enligt forskarna handlar det sannolikt om en ökad vaskulär plasticitet, alltså förmågan att expandera och nybilda blodkärlen, snarare än att det bildas fler nervceller i hippocampus vid fysisk aktivitet.
– En poäng är att det kan vara ökningen av blodvolym och syresättningen som är orsaken till den förbättrade minnesförmågan snarare än ökningen av storleken av hippocampus i sig, säger Martin Lövdén, professor i kognitiv neurovetenskap och åldrande vid Karolinska Institutet och också verksam vid Aging Research Center.
Sambanden mellan fynden i studien gäller för personer mellan 60 och 70, alltså yngre äldre. Bland deltagare över 70 år sågs inte samma resultat av träningen, något som enligt forskarna tyder på att det kan finnas en åldersgräns för den här typen av plasticitet i hjärnan. Teamet ska nu gå vidare med sitt arbete och studera om det går att kombinera den fysiska träningen med kognitiv träning för att kunna få ännu högre plasticitet hos deltagarna
FAKTA
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Otto-von-Guericke University Magdeburg; German Center for Neurodegenerative Diseases (DZNE); Center for Lifespan Psychology, Max Planck Institute for Human Development; Aging Research Center, Karolinska Institutet; och Leibniz Institute for Neurobiology.
Forskningen har finansierats av blandat annat Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Swedish Brain Power, Alexander von Humboldt Research Award, och en donation från af Jochnick Foundation. Aging Research Center är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Publikation: ”Vascular hippocampal plasticity after aerobic exercise in older adults”, Anne Maass, Sandra Düzel, Monique Goerke, Andreas Becke, Uwe Sobieray, Katja Neumann, Martin Lövden, Ulman Lindenberger, Lars Bäckman, Rüdiger Braun-Dullaeus, Dörte Ahrens, Hans-Jochen Heinze, Notger G. Müller, Emrah Düzel, Molecular Psychiatry, online October 14, 2014.
