Fritidsfiskets inverkan på ekosystemen behöver kartläggas

Det har forskats mycket om yrkesfisket, som idag är starkt reglerat med sikte på ett hållbart nyttjande av fiskbestånd i hav, sjöar och vattendrag. Fritidsfiskets betydelse vet vi betydligt mindre om, eftersom det inte finns någon bra statistik. Nu finns en rapport med förslag på hur denna kunskapslucka ska täppas till, skriven av SLU och Havs- och vattenmyndigheten. Bland annat föreslås fördjupade studier i några områden där fritidsfisket tros ha betydelse för fiskbestånd och ekosystem.

Intresset för fritidsfiske är stort i Skandinavien och bara i Sverige uppskattas det finnas 1,6 miljoner utövare. Fritidsfiskets omfattning och dess stora ekonomiska och sociala betydelse har också dokumenterats och analyserats utförligt på många håll i världen. Särskilt sportfisket (fritidsfiske med handredskap) anses vara både en mycket värdefull fritidssysselsättning och en viktig ekonomisk motor. Till detta kan läggas ett betydande konsumtionsvärde hos den fångade fisken.

Kunskaperna om fångsternas storlek och effekt på bestånden och ekosystemet i stort är däremot mycket osäkra, med undantag för vissa mindre geografiska eller administrativa områden, där fångstuppgifter samlas in mer eller mindre systematiskt. I Sverige har fritidsfisket under många år belysts genom enkätundersökningar av olika slag, men studierna har skiftat karaktär och omfattning under senare år. Den senaste studien från 2013, som är underlag för officiell statistik, visar att fritidsfisket numera står för det största uttaget av ett flertal av de arter som fiskas längs kusten och i inlandsvatten. Exempelvis utgör fritidsfiskets fångster av abborre, gädda och gös i Östersjön 90–95 procent av den totala fångsten.

SLU:s institution för akvatiska resurser har nu i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten redovisat en strategisk plan för hur man i framtiden bör arbeta för att få in ett bättre underlag om fritidsfiskets uttag i allmänna vatten. I stort handlar det om att samla in mer data för att kunna bedöma omfattningen av fiskuttaget. För att kunna uppskatta hur fisk- och kräftdjursbestånden påverkas behövs också bättre kunskap om den fångst som släpps tillbaka och i vilken grad den överlever – bland hängivna gäddfiskare är det t.ex. vanligt att all fångad fisk släpps tillbaka.

I rapporten ges en samlad bild av vilka arter som är i störst behov av ett utökat kunskapsunderlag om fritidsfiskets uttag och påverkan. Arter som är i stort behov av bättre kunskapsunderlag är de arter som är utsatta för ett högt fisketryck och som lever relativt stationärt. Vilka dessa arter är skiljer sig mellan geografiska områden. I så kallade fokusområden kommer fritidsfisket att studeras mer ingående.

– Fokusområdena är strategiskt valda. Det handlar om områden där fritidsfisket är omfattande och riktat särskilt mot de arter vi vill lära oss mer om, och där resultaten kan skalas upp till angränsande områden av samma karaktär, säger Martin Karlsson vid SLU.

Genom att studera fritidsfiskets utövare, omfattning, redskapsanvändning och uttag av fisk kan man få en mer detaljerad bild kring hur fritidsfiskets karaktär och omfattning varierar längs Sveriges kust och i de fem största sjöarna.

– Ökad kunskap om fritidsfisket är betydelsefullt för myndighetens arbete med bevarande, restaurering och nyttjande av våra hav, sjöar och vattendrag, menar Håkan Carlstrand på Havs- och vattenmyndigheten.

Rapporten
Nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske inom fisk-, havs- och vattenförvaltningen. Aqua reports 2014:12. Av: Martin Karlsson, Henrik Ragnarsson Stabo, Erik Petersson, Håkan Carlstrand & Stig Thörnqvist.

Länk till rapport