Okunskap leder till stigmatisering för MRSA-smittade
Att smittas av MRSA-bakterien påverkar livet långt utanför vårdmiljön. I en studie vid Sahlgrenska akademin berättar MRSA-patienter om sina upplevelser av att vårdas under isolering, och om hur smittan skapar utanförskap och en stigmatisering som liknas vid ”vår tids spetälska”.
Förra året smittades 2 454 svenskar av multiresistenta stafylokocker, MRSA. Knappt hälften av dessa smittades i Sverige, och då oftast utanför vården.
Internationellt sett är det betydligt vanligare att MRSA-bakterier sprids inom vården, och de flesta svenskar smittas också i samband med utlandsresa eller vård utomlands.
Uppmärksamheten kring MRSA-smittan är stor, och världen över inför sjukvården åtgärder för att begränsa smittspridningen.
I Sverige isoleras alla patienter som behöver sjukhusvård. Eftersom MRSA kontrolleras enligt smittskyddslagen har smittade patienter upplysningsplikt, och en smittspårning utförs alltid runt kända fall.
Doktoranden Eva Skyman har i sin avhandling studerat hur dessa strikta åtgärder upplevs av patienterna, samt vilka konsekvenser åtgärderna och bemötandet i vården får för den enskilde patientens vardag.
I studierna ingår över 200 patienter som under nästan ett decennium smittats med MRSA.
I enkäter och efterföljande djupintervjuer tecknar patienterna en bild av stigmatisering och stark utsatthet. En återkommande uppgift är att informationen om hur MRSA smittar och hur farlig bakterien är ofta var motsägelsefull, eller till och med saknades helt.
Många upplevde att vårdpersonalen de mötte var både okunniga om MRSA-smitta och rädda.
– Dessa upplevelser gjorde att patienterna själva tog ett mycket stort ansvar för att inte smitta andra även utanför vårdmiljön. Som en patient utryckte det: ”ingen annan ska behöva uppleva det jag har gjort”, säger Eva Skyman.
Studierna visar att även om många patienter upplevde det som traumatiskt att vårdas under isolering, så accepterade de vårdformen.
Personal med vana att hantera smitta, till exempel vårdpersonal på infektionskliniker, upplevdes generellt som mer välinformerade och kunniga om smittan. Det skapade trygghet och lindrade patienternas känsla av att vara kränkta.
– Ska vi hålla takt med den snabbt ökande förekomsten av resistenta bakterier i Sverige och i världen måste kunskapen om hur resistenta bakterier smittar öka, liksom förståelsen för patienternas upplevelse och utsatthet. Det gäller både för vårdpersonal, patienter och allmänhet, säger Eva Skyman.
Avhandlingen Att vara smittad med MRSA. Patienters upplevelser i kontakter med vården och dess konsekvenser i vardagen försvarades vid en disputation den 26 november.
MRSA-smittades röster ur studien:
”Personalen är rädd, jag känner mig ovälkommen när de beter sig som om jag har spetälska.”
”Det värsta var att få så många dubbla budskap varje gång.”
”Det var svårt, jag var instängd i ett rum med dubbla dörrar och fick inte gå ut och träffa andra.”
”Vi brukade pussas o kramas men det är slut med det nu.” (om familjesituationen).
”På Infektion var informationen och kontakten den allra bästa man kan få, det lugnade mig.”
