Fiskars biomassa kan bli dubbelt så stor utan att födomängden ökar

– Biomassan av en och samma art kan faktiskt mer än fördubblas utan att mängden eller typ av föda ändras. Detta har stor betydelse för hur fiskbestånd svarar på exploatering, såsom fiske, och under vilka förhållanden bytesfisk och rovfiskar kan samexistera, säger Birte Reichstein, forskningsassistent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

I studien använde forskarna akvariefisken Heterandria formosa (en slags tandkarp) som modellart. Det är en fisk som föder levande ungar. Som alla fiskar och de flesta andra arter består tandkarpens populationer av olika stora individer. Ett nyfött yngel mäter 5-6 millimeter och de största honorna kan mäta upp till 41 millimeter.

Biomassaökning är inte bara en följd av att fiskarna blir tjockare. Biomassan ökar också eftersom de blir fler till antalet på grund av ökad förökning.Hur effektivt en fisk nyttjar sin föda för tillväxt eller fortplantning beror på dess storlek. För tandkarpen vet man att små individer är mer effektiva än stora individer. Just denna skillnad i effektivitet möjliggör att fiskbeståndets biomassa kan öka bara genom att ändra hur födan fördelas mellan individer av olika storlekar, detta helt utan att den totala mängden tillförd föda ändras.

När forskarna gick från en jämn fördelning av mängden föda mellan icke könsmogna (små) och könsmogna (stora) individer till en fördelning där de stora individerna tilldelades två tredjedelar av den totala födomängden fördubblades tandkarpspopulationens biomassa.

– Särskilt iögonfallande var att man bara behövde omfördela en tredjedel av de mindre individernas föda till de större individerna för att fördubbla totalbiomassan, säger Birte Reichstein.

För att rovfisk ska kunna samexistera med sitt byte krävs det en tillräcklig stor mängd biomassa av bytesfisk.

– Vårt försök visar att denna kritiska mängd bytesfisk kan uppnås vid en lägre födotillgång för bytesfisken när födan i större utsträckning tilldelas större individer än vid en jämn fördelning mellan storleksstadier.

En annan slutsats forskarna drar är att hur födan fördelas mellan olika stora individer påverkar hur tandkarpen svarar på exploatering i form av exempelvis fiske. Vid en jämn fördelning av föda mellan olika storleksstadier leder fiske till en ökning i små fiskars biomassa och en minskning i stora fiskars biomassa. Vid en sned fördelning däremot leder fiske till en minskning i både små och stora fiskstadiers biomassa.

Om små och stora fiskstadier lever i olika habitat som skiljer sig i födotillgång kan föda fördelas ojämnt ute i naturen.

Studien är ett samarbete mellan Birte Reichstein och Lennart Persson vid Umeå Universitet och André M. De Roos vid Amsterdams universitet och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Om publikationen:
Birte Reichstein, Lennart Persson och André M. De Roos: Ontogenetic asymmetry modulates population biomass production and response to harvest. Nature Communication. Volume:6:6441. doi:10.1038/ncomms7441

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:Birte Reichstein, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 073-031 63 41, birte.reichstein@umu.se