Forskare föreslår nytt utsläppsmått
De etablerade sätten att mäta koldioxidutsläpp kan ge missledande information om hur nationell politik påverkar globala utsläpp. I vissa fall belönas länder för politik som ökar de globala utsläppen och straffas för politik som bidrar till att reducera dem.
– Vi har utvecklat en ny metod som ger beslutsfattare mer användbar information för att sätta nationella mål och utvärdera sin klimatpolitik, säger Astrid Kander, professor I ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och huvudförfattare till en studie som publiceras i det senaste numret av Nature Climate Change.
Konsumtionsbaserad redovisning av utsläpp, också känt som koldioxidfotavtryck, har föreslagits som ett alternativ till dagens produktionsbaserade redovisning. Med koldioxidfotavtryck måste varje land redovisa alla utsläpp som orsakas av dess konsumtion, oavsett var i världen varorna har producerats.
Detta har kallats ett mer rättvist sätt att mäta utsläpp, som gör det möjligt att undvika så kallat koldioxidläckage, där rika, mer utvecklade länder kan reducera sina inhemska utsläpp genom att flytta koldioxidintensiv produktion utomlands.
Den nya studien, som är ett samarbete mellan forskare I Sverige, Norge och Australien, visar emellertid att konsumtionsbaserade koldioxidfotavtryck inte belönar länder som gör sin exportindustri mer klimatvänlig. Den straffar också länder som har en mer klimateffektiv teknik än deras handelspartner när de bedriver handel, även om handeln skulle leda till mer klimatvänlig fördelning av produktionen, och därmed möjlighet att reducera de totala globala utsläppen.
Den nya metoden baseras därför på konsumtionsbaserade koldioxidfotavtryck, men justerar för teknologiska skillnader mellan länder i deras exportsektorer.
– Med teknikjusterat utsläppsmått, belönar vi uttryckligen en renare export, säger Daniel Moran, forskare på programmet för industriell ekologi vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet.
– Tunga industrier får också en mer kreativ roll I att bekämpa globala utsläpp. Företag som har gjort sin hemläxa och förbättrat klimateffektiviteten mer än konkurrenterna bidrar faktiskt positivt genom att vara kommersiellt framgångsrika, säger Magnus Jiborn, filosof vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Genom att tillämpa den nya metoden, har forskare också räknat på klimatutsläppen för 40 länder, som gemensamt svarar för mer än 97 procent av den globala BNP, mellan 1995 och 2010.
– Resultaten utmanar den dystra bilden av utvecklade länder som flyttar smutsig produktion utomlands. I verkligheten har många länder lyckats minska sitt koldioxidfotavtryck genom att rena deras egen produktion. Men i den metod vi föreslår måste länder fortsätta att förbättra sin klimateffektivitet snabbare än världsgenomsnitt för att behålla de vinsterna, säger Tommy Wiedmann, docent på Sustainability Research vid University of South Wales I Sydney och medförfattare av studien.
FAKTA
Länk till publikationen i Nature Climate Change: ”National greenhouse-gas accounting for effective climate policy on international trade”: http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate2555.html
Studien är finansierad av svenska Energimyndigheten och Handelsbankens forskningsstiftelser
Kontaktinformation
Astrid Kander, Astrid.Kander@ekh.lu.se, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hennes expertis är energihistoria, innovaiton och klimatförändringar. Tel. +46462227483. Magnus Jiborn, magnus.jiborn@phil.lu.se, doktor i filosofi vid Lunds universitet. Hans forskning och undervisningsområden är inom etik, politisk filosofi och spelteori. Tel. 072-313 22 70. Henrik Killander, Pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet 046-222 80 73, henrik.killander@ehl.lu.se
