Mjölk från kor som fått antibiotika ökar resistens hos kalvars tarmbakterier

– Ökad kunskap om varför antibiotikaresistens är så vanligt bland tarmbakterier hos unga kalvar och hur bakterierna sprids inom och mellan besättningar, är viktig för att kunna minska förekomsten av resistens.

Avhandlingen visar också att vissa resistenta bakterier inte bara sprids inom, utan också mellan besättningar, möjligen genom förflyttning av djur.

Resistenta bakterier vanliga hos unga kalvar
Kolibakterier i tarmkanalen hos unga kalvar i mjölkbesättningar är ofta resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika. Bakterierna orsakar sällan sjukdom men kalvarna blir en reservoar för resistensanlag och resistenta bakterier som kan spridas till andra djur, till människor och i miljön. Detta leder till en ökad förekomst av resistens som på sikt urholkar vår möjlighet att använda antibiotika. Varför kalvar har så många resistenta kolibakterier i tarmarna samt hur bakterierna sprids har studerats i en avhandling av Anna Duse. Hon disputerar fredagen den 22 maj.

Anna Duse studerade bland annat resistens hos kolibakterier från 729 kalvar i 243 svenska mjölkkobesättningar. Viss typ av resistens hittades hos nästan alla kalvarna, medan andra typer var mindre vanliga.

– Kalvens ålder har en avgörande roll. Med ökande ålder byts resistenta tarmbakterier successivt ut mot känsliga bakterier. Detta tyder på att tarmkanalen är mer mottaglig för resistenta bakterier hos unga kalvar än hos äldre. Det skulle kunna bero på att äldre, till skillnad från unga kalvar, har ett mer utvecklat immunförsvar och en redan etablerad och därmed ”skyddande” tarmflora, säger Anna Duse.

Att behandla kalvar eller kor med bredspektrum-antibiotika, mediciner som verkar mot många olika sorters bakterier, leder till att kalvarna får fler resistenta kolibakterier i tarmkanalen. Att ge kalvar mjölk från antibiotikabehandlade kor ger också denna effekt. Utfodring med råmjölk från sintidsbehandlade kor påverkade däremot inte andelen resistenta bakterier. En enkätstudie bland 457 mjölkbönder visade att sådan råmjölk, eller mjölk, åtminstone ibland ges till kalvar av 89 procent, respektive 79 procent, av de tillfrågade bönderna.

Sprids troligen mellan besättningar
Av speciellt intresse var resistens mot kinolonantibiotika, som är viktiga vid behandling av flera typer av infektioner hos människor. På gårdar där kalvarna bar på många kinolonresistenta bakterier i tarmen hittades sådana bakterier också i kalvarnas närmaste miljö, speciellt i foder-, vatten- och mjölktråg, samt i kalvningsboxen. Däremot var de resistenta bakterierna lika vanliga i miljön hos de äldre nötkreaturen, oberoende av hur vanliga de var hos kalvarna. Bland annat dålig hygien i stallmiljön, att låta kor kalva i grupp samt att köpa in djur från andra gårdar, eller dela djurtransport med andra gårdar, ledde till att det fanns fler kinolonresistenta bakterier på gården.

– Vi tittade även på släktskap mellan bakterier från olika miljöer och olika gårdar. Resultatet tyder på att resistenta bakterier sprids både inom och mellan besättningar, säger Anna Duse. En möjlig ”smittväg” är inköp av nötkreatur från andra gårdar.

FAKTA
Anna Duse disputerar fredag den 22 maj med start kl 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Antimicrobial resistant Escherichia coli in faeces from preweaned dairy calves. Prevalence, risk factors and spread”.

Länk till avhandlingen

Kontaktinformation
Doktorand Anna Duse, SVA och SLU, tel. 018-67 44 58, e-post: anna.duse@sva.se