Brist på blod ett globalt problem
Blodtransfusioner är livsviktiga, men behovet är långt större än tillgången världen över. Flera av de svenska forskare som arbetar med att hitta alternativa lösningar på problemet arrangerar en internationell konferens kring frågan.
Blodets röda blodkroppar är de celler som har i uppgift att transportera syre till kroppens alla organ. Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp: hela 20 miljarder nya röda blodkroppar dör och nyskapas varje dygn.
Johan Flygare och Kenichi Miharada från avdelningen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet forskar i denna fråga. Johan Flygares forskning handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar.
– Vi har lyckats förstå det genetiska program som bestämmer att en cell ska bli en röd blodkropp. På så sätt har vi kunnat omprogrammera hudceller från möss till att bli blodceller på bara fem dagar, utan att gå omvägen via någon form av stamceller. Nu ska vi snart gå vidare till mänskliga celler, förklarar Johan Flygare.
Kenichi Miharada å sin sida vill hitta ett sätt att massproducera och lagra röda blodkroppar i ett halvvägs utvecklat skede, så att de kan tas fram och ”göras färdiga” när det behövs. Tekniken skulle kunna hjälpa patienter med sällsynta blodgrupper, som kunde lagra sitt eget blod inför för framtida behov och slippa det svåra sökandet efter lämpliga donatorer.
Det protein som ansvarar för de röda blodkropparnas syretransporter är hemoglobin. Hemoglobin kan tillverkas på konstgjort vis med hjälp av bakterier, men att ersätta blodtransfusioner med transfusioner av sådant hemoglobin är inte riskfritt: hemoglobinet oxideras snabbt, vilket kan leda till inflammationer.
Hemoglobin finns dock, med olika funktioner, i nästan alla bakterier, djur och växter. Forskaren Leif Bülow från avdelningen för tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola, har funnit ett sätt att utvinna hemoglobin ur sockerbetor. Där finns proteinet i en ”rostfri” form som skulle kunna utvecklas till blodersättningsmedel.
– Mänskligt hemoglobin håller sig bara en halvtimma innan det börjar oxideras. Hemoglobin ur betor däremot håller i flera dagar, och skulle därför bli mycket lättare att hantera. Alla ambulanser kunde till exempel ha ett förråd av hemoglobin, så att en skadad patient fick ett tillskott redan på väg till sjukhuset, menar Leif Bülow.
Forskarna Bo Åkerström och Magnus Gram från avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet forskar om ett nytt sätt att upptäcka och behandla havandeskapsförgiftning, som bland annat anses bero på att hemoglobin från fostret läckt över till mammans blodkärl. Sjukdomen är ett stort problem i tredje världen, där den orsakar miljontals dödsfall varje år.
FAKTA
En internationell konferens i Lund, den första i sitt slag, ska diskutera olika möjliga alternativa behandlingsmetoder som kan komplettera eller till och med ersätta blodtransfusion. Det handlar bland annat om omprogrammerade hudceller och om hemoglobin från sockerbetor.
Media är välkomna att besöka konferensen, som pågår den 21-24 juni. Dess hemsida är http://isbs2015.lu.se/.
Kontaktinformation
Johan Flygare, forskare vid avd för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet 046-222 06 87, 0727 395959, johan.flygare@med.lu.se. Leif Bülow, professor vid avd för tillämpad biokemi, LTH, Lunds universitet, 046-222 95 94, 0707-102917, leif.bulow@tbiokem.lth.se.
