Den ensamme lastbilschauffören – vägarnas fria hjälte?

Samtidigt som det råder tuffa arbetsförhållanden för lastbilschaufförerna vill Hans Wallengren, föreståndare för Centrum för arbetarhistoria (CfA) i Landskrona, ta reda på vad det egentligen är som händer ute på vägarna – och varför det händer.

– Det finns väldigt lite svensk forskning om arbetsförhållanden för lastbilschaufförer och det som finns är oftast stillbilder – viktiga sådana, men utan förändringsperspektiv. Vi vill se vad som har hänt under ett längre perspektiv, säger han.

Truckerkultur på svenska

Hans Wallengren och hans forskarkolleger på CfA har därför presenterat en projektidé som tar avstamp i 70-talets USA. Arbetsnamnet på studien är ”Truckerkultur på svenska”, vilket i sin tur är en del av ett större forskningsprojekt med rubriken ”Makt, arbete och marknad i svensk åkerinäring”.

Truckern är i det här sammanhanget sinnebilden av den smått mytologiserade ensamme lastbilschauffören – vägarnas fria hjälte med cowboyhatt och andra manlighetsattribut.

– På 70-talet var truckerkulturens främsta uttryck den individuellt dekorerade lastbilen, men den manifesterades även via språk, klädstil och jargong. Det var en utpräglat maskulin värld som också uppehöll en stark könsmaktsordning.

Visserligen fick denna kultur en stark spridning över världen, men enligt Hans Wallengren slog den aldrig igenom på allvar i Sverige.

– Inom svensk arbetarrörelse har det sedan länge funnits en stark föreställning om den skötsamme arbetaren. Truckerkulturen står för något annat – där tar man lagen i egna händer om man inte gillar den eller om den hotar ens centrala värden som familjen och friheten. Den har också en starkt antifacklig udd, säger han.

Ändå har forskarna funnit mycket tydliga spår av truckerkulturen i Sverige. Till exempel odlades cowboyromantiken ymnigt i tidningen Trailer. Den grundades 1980 och innehöll i sina första nummer amerikanska ”truck posters” i fyrfärgstryck, kassetter med ”truck music” och reportage om ”vår tids äventyrare” på vägarna.

En viss motvikt utgjordes redan från början av den fackliga tidningen Transportarbetaren, som innehöll starkt kritiska reportage om den amerikanska kulturen.

Även från åkerinäringen sida tycks det finnas en uttalad skepsis. Hans Wallengren berättar att det stora logistikföretaget DSV bedrivit en kampanj där man tog avstånd från ”cowboys” inom företaget.

– Men betyder det att man bara har bytt ut cowboyhatten mot keps? Det vet vi inte. Hur utbredd truckerkulturen egentligen har varit och vilken roll den har spelat bland svenska lastbilsförare är något som den fortsatta forskningen ska ge svar på, säger han.

Dåliga arbetsförhållande till grund för studien

Under senare år har det dock hänt mycket inom transportbranschen som gör att forskningsuppgiften blir mer omfattande än så. I själva verket väcktes idén om det här projektet efter att tv-programmet Uppdrag granskning uppmärksammat arbetsvillkoren för de många främst östeuropeiska chaufförer som kör lastbil i Sverige.

– De arbetar under närmast slavliknande förhållanden och sitter och värmer medhavda konserver på fotogenkök. Vi började undra hur det kunde bli så här och ville gå tillbaka för att se vad det fanns för forskning på området, berättar Hans Wallengren.

Det var så vi bland annat landade i truckerkulturen, men det större forskningsprojektet ska även belysa vad den avreglerade transportmarknaden inom EU har haft för konsekvenser för chaufförernas arbets- och anställningsförhållanden.

­– I det korta perspektivet torde dagens dramatiska förändringar inom svensk åkerinäring kunna relateras till avregleringar, ökat konkurrenstryck och möjligheten att utnyttja billig arbetskraft från EU:s nya medlemsstater. Men vi menar att situationen inom näringen även bör förstås i ett längre perspektiv av teknologiska och strukturella förändringar, skriver forskarna i sin projektpresentation.

De ställer sig frågan om dessa förändringar också har inneburit en förskjutning av maktrelationerna inom branschen till chaufförernas nackdel. Enligt Wallengren finns det mycket som tyder på det.

Ett annat forskarspår är i vilken utsträckning främlingsfientligheten bland svenska chaufförer kan ha spätts på av den senare tidens utveckling.

– Vi vet exempelvis att Transport är ett av de LO-förbund där Sverigedemokraterna har störst stöd, säger Hans Wallengren, som presenterade sin projektidé på Forum för arbetslivsforsknings (Falf) årskonferens i Landskrona i förra veckan.

Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist på uppdrag av forskning.se