Forskare till Grönland på jakt efter evolutionen
I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.
För ungefär 370 miljoner år sedan lämnade landlevande ryggradsdjur, s k tetrapoder, havet för ett liv på land genom att de extremiteter som tidigare varit fiskarnas fenor hade utvecklats och omvandlats till fram- och bakben. Ungefär 120 miljoner år senare återskapades fenliknade strukturer från dessa landanpassade extremiteter och tetrapoderna kunde därigenom helt återgå full till ett liv i vatten.
– Båda dessa evolutionära omformningar kan direkt urskiljas med hjälp av fossil och har gett oss kunskap om hur förändring i struktur och funktion är anpassad till förändrade livsbetingelser. Men vi vet väldigt lite om vilka ekologiska drivkrafter som ligger bakom dessa omfattande förändringar, säger Henning Blom från institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, och en av fyra expeditionsmedlemmar (ytterligare en kollega från samma institution, en från Evolutionsmuseet, Uppsala universitet samt en från Polarforskningssekretariatet).
Genom Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet har de fått operativt stöd för att undersöka och samla material från nya och klassiska lokaler på Grönland under två säsonger. Det var där tidiga landlevande fyrfotadjur upptäcktes av svenska forskare på 30-talet.
Projektet, ”Upp på land och tillbaka till vattnet: en studie av akvatiska tetrapoders ekosystem på Grönland” riktar sig mot östra Grönland, ett av få områden i världen där man inom ett begränsat geografiskt område kan samla fossil av de nämnda och i tid annars vitt skilda fossila grupper av akvatiska ryggradsdjur, såväl fisk som tetrapoder. Dessa lokaler utgör även en bra grund för studier av hur förändringar i biologisk mångfald är relaterade till ekosystemet i stor skala.
– Detta innefattar utdöenden mellan devon och karbon och perm och trias, två av de mest katastrofala kriserna i djurens historia, säger Henning Blom.
Forskarna kommer att berätta om sitt arbete i en blogg, under resan och välkomnar intresse från journalister och allmänhet.
Mer om expeditionen och studierna:
Gruppen reser med flyg från Sverige den 28 juli till Island och därifrån vidare till Grönland med specialchartrade plan av modell Twin Otters, som kan landa på ganska otillgängliga platser. För sista sträckan fram till Kap Stosch på Hold With Hope krävs helikopter. De slår läger under cirka två veckor innan resan går vidare till Celsius Bjerg på Ymer Ø. De återkommer till Sverige den 28 augusti.
Från Kap Stosch har tidigare outredda fynd av marina groddjur och amnioter beskrivits. Där görs en detaljerad provtagning av de sedimentära lagren för att undersöka kopplingen mellan kroppsform och ekologi samt för att undersöka hur alla grupper av djur påverkades av intervallen av utdöenden. Insamlingen av fossil inriktar sig mot geokemiska analyser och kopplingen mellan kroppsform och ekologi hos de tidigaste marina tetrapoderna.
Vid Celsius Bjerg kommer man att göra systematiska provtagningar och detaljerade studier av spårfossil samt metodiskt insamling av tandelement för geokemiska studier av levnadsmiljöerna. Även sjösediment som är unika i sin representation av övergången mellan devon och karbon kommer att undersökas.
Kontaktinformation
Henning Blom, tel: 070-326 42 96, e-post: henning.blom@ebc.uu.se