Frankenstein lär framtidens intelligenta vårdmaskiner empati
Forskarna förutspår att den första datorn som helt matchar en människas intellekt endast är ett par decennier bort. Hur får vi i framtidens digitaliserade vård artificiell intelligens att känna empati? Vårdande monster kan ge oss svaren, säger Martin Salzmann-Erikson forskare vid Högskolan i Gävle.
Dagens artificiella intelligens (AI) ligger på en femårings nivå, men den teknologiska utvecklingen går i en rasande fart och processorerna fördubblar sin kapacitet var 18:e månad.
Forskarna förutspår att den första datorn som helt matchar en människas intellekt endast är ett par decennier bort.
– Robotar med en vuxen människas intellektuella förmåga ligger alltså inte så långt bort, säger Martin Salzmann-Eriksson.
Maskiner som bestämmer över liv och död
Man kan tänka sig att det kommer att finnas medicinsk-teknisk appartur kopplade till AI som bestämmer över liv och död i situationer när människor ligger i livets slutskede.
När artificiell intelligens tar beslut finns risken att matematiska algoritmer och ekonomiska incitament kopplade till sjukhusets ekonomi styr, snarare än mänskliga värderingar om vad liv, empati och omsorg är.
– Vårt projekt ska ge ledtrådar om hur empati förhåller sig till artificiell intelligens och bidra med kunskap som kan vara till nytta i utvecklingen.
Vårdande monster
Artificiell intelligens är mänskliga skapelser, precis som monster. Och genom att titta på vårdande monster hoppas forskarna lära sig vilka situationer som framkallar empatisk förmåga som till exempel kärlek, skydd och bevakning. Genom att sedan applicera hur monster vårdar i ett protokoll, till denna artificiella intelligens, är tanken att förhindra den dystopiska världsbild som många målar upp, när den artificiella intelligensen överskrider människans,
Det kanske mest kända exempelet här är Terminatorfilmerna, där maskinerna ska utrota människorna.
– Det är viktigt att bredda förståelsen av vad vård är och att utmana de traditionella sätten att se på vård och vårdande. Att titta på vilka andra situationer som finns där man kan se vårdande aktiviteter.
– Monster som vårdar ger en möjlighet att studera omvårdnad utanför traditionella omvårdnadssituationer där den oftast tas för given.
Forskarna vill utmana
Traditionellt har vård och vårdande verksamhet oftast studerats utifrån de verksamheter där vård förekommer, sjukhusmiljöer, äldreboenden, hemvård och så vidare.
– Vi vill titta på situationer där monster i populärkulturen frångår de här stereotypiska karaktärerna av att vara monster. Och då se på situationen, vem och när och hur och vad det kommer sig att de här monstren för en stund i alla fall bli omsorgsfulla och vårdande. V i vill Katalogisera sådana händelser och titta på i vilka situationer detta sker, och vilka olika typer av monster som gör det.
Help save the planet, report a caring monster
Projektet som Martin Salzmann Eriksson driver tillsammans med Henrik Eriksson, kallas Caring Monsters.
På sajten Caring Monsters under devisen ”Help save the planet, report a caring monster” samlas den globala allmänhetens observationer av monster i populärkulturen in.
Forskarna hoppas på att tillräckligt många rapporter ska komma in via den internationella rapporteringssidan under det närmsta året
– Detta är ett projekt inom ramen för grundforskning så vi vet inte riktigt idag vart det kommer att leda. Det är lite som all annan grundforskning, som vanligtvis är mycket mer etablerad inom naturvetenskapen,
Kontaktinformation
Martin Salzmann-Erikson Doktor i vårdvetenskap, post-doc vid Högskolan i Gävle Telefon: 0707-10 69 99 E-post: martin.salzmann@hig.se Webb: http://hig.se/mansan Henrik Eriksson Professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola, Stockholm Telefon: 08 587 516 70 E-post: henrik.eriksson@rkh.se
