Möjligheterna i Östersjöns miljöproblem

Under den gångna sommaren möttes återigen många badsugna av en grön algsörja längs Östersjöns stränder. Sjöfåglarnas läten kom glesare och de som tog fram fiskespöet fick vänta länge på fångst. Övergödningen miljögifterna och överfisket fortsätter att drabba Östersjön.

Per-Åke Hägerroth har sedan 70-talet har arbetat med havsforskning i Östersjön, bland annat som fältansvarig forskningsingenjör på Stockholms universitet. Han har hela den tiden bott i Trosa skärgård och märker en stor frustration bland de som lever längs kusten.

– Folk undrar var fåglarna är och varför de inte får fisk. De är förbannade. Det är dags för myndigheter och politiker att agera nu. Vi kan inte bara fortsätta kartlägga, vi behöver gå till botten med problematiken, säger Per-Åke Hägerroth.

Får inte pengar nog för att hitta lösningar
Han arbetar i dag i ett forskningsprojekt som försöker hitta svar på varför bland annat ejdrarna blir allt färre. I år fick bara 1 av 20 ejderhonor ungar och trenden har pågått i 20 år. Forskargruppen på Stockholms universitet får slita hårt med att få finansiering till sina studier.

– Vi tror att det handlar om en okänd miljöfaktor som påverkar omsättningen av vitaminet tiamin i näringskedjan, men vi behöver få möjlighet att göra flera studier för att lista ut var störningen ligger, säger Per-Åke Hägerroth.

Ett liknande problem är varför kustnära fiskar såsom abborre och gädda har minskat under en längre tid. Enligt forskningen är det troligt att ett eller flera miljögifter påverkar bestånden. Havsmiljöinstitutet konstaterar samtidigt i rapporten ”Havet 2013/2014” att det inte finns tillräckligt med resurser för den forskning som krävs för att komma fram till lösningar.

Svårt återställda redan rubbad balans
Det är alltså svårt att få loss pengar för att lösa Östersjöns miljömysterier, men forskarna är redo att dra i de ledtrådar som finns. På områden där sambanden är klarlagda har vissa åtgärder kunnat sättas in. Det gäller till exempel jordbrukets fosforläckage som bidrar till övergödningen av Östersjön. Tack vare bättre hantering av stallgödsel, strukturkalkning och kantzoner har läckaget minskat kraftigt. Tyvärr mår inte havet bättre för det.

Den balans som började rubbas på 1960-talet är nämligen svår att återställa. En anledning är att en sjättedel av Östersjöns bottnar är döda och det läcker betydligt mer fosfor ur dessa än vad som kommer från jordbruket. En möjlig lösning som många forskare stödjer är att mekaniskt skyffla upp den översta centimetern av de döda bottnarna. Då får man fatt i fosforn och kan avlägsna den. Andra forskare motsätter sig sådana satsningar på mekanisk återställning av havet eftersom följderna inte är klarlagda.

Alla borde tänka till innan vi spolar
För att komma tillrätta med farliga ämnen som påverkar Östersjön är bättre reningsverk en förhoppning. I Simrishamn och Linköping har man med ny teknik lyckats få bort mer miljögifter, läkemedelsrester och mikroplaster än vad man kunnat rena tidigare. Samtidigt konstaterade branschorganisationen Svenskt vatten på ett seminarium under Östersjöveckan i Visby att man inte kan förlita sig bara på reningsverk.

– Reningsverken kämpar med att hitta tekniker för att ta bort kemikalier och det händer mycket, men vi kan inte göra allt, vi måste lösa det i samhället. Det är till exempel viktigt att konsumenten funderar på vad de spolar ner i toaletten och vad de använder för kemikalier i vardagen. säger Peter Sörngård på Svenskt vatten.

Var och en kan alltså bidra till Östersjöns miljö genom att till exempel välja bort krämer med mikroplaster och tvätta med miljömärkta medel. Flera forskare framhåller också minskad köttkonsumtion som ett sätt att bidra till ett friskare innanhav. Djurhållningen står för en stor del av läckaget av näringsämnen till Östersjön.

Blå ekonomi – se ny ekonomisk potential
Det unikt grunda, kalla och saltfattiga innanhavet Östersjön drabbas hårt av de avvägningar som måste göras mot andra behov och näringar. Allt fler röster höjs därför för att Östersjöns hela ekonomiska potential måste ses i ett annat ljus. Under Östersjöveckan på Gotland lyfte många fram begreppet “blå ekonomi”. Ett exempel är att tänka på andra sätt kring fisket. I dag trålas torsk i Östersjön och blir till djurfoder trots att beståndet är tillbakapressat och inga stora fiskar finns kvar. Joakim Ollén på svenska sportfiskeförbundet menar att fritidsfisket kan bli det nya yrkesfisket.

– En viktig faktor för en frisk Östersjö är att vi får tillbaka stora rovfiskar som kan återupprätta den ekologiska balansen. I dag betalar turister för att fånga fisk som har tillåtits växa till sig. Turism, guidning, redskapsexpertis och ett nyskapat traditionellt yrkesfiske kan ge betydligt fler arbetstillfällen än vad yrkesfisket ger i dag, säger Joakim Ollén.

Fredrik Lind på Boston Consulting Group har utrett det ekonomiska värdet av ett friskt Östersjön och bedömer att Sverige skulle tjäna på att satsa hårt på innovation inom vattenrening och vattenrestaurering. Det skulle leda till en global ledning på området och skapa både tillväxt och återställda vatten.

– Det är alarmerande hur illa det egentligen är ställt med Östersjön. Genom att arbeta aktivt med innovation för att restaurera vattnet kan mängder av arbetstillfällen skapas och landets ekonomi kan utvecklas bättre fram till 2030 än om vi inte gör något alls, säger Fredrik Lind.

Text: Dag Kättström, frilansjournalist