En i Sverige nyligen godkänd metod för att leta efter tidiga tecken på Alzheimers sjukdom med så kallad amyloid PET-kamera fungerar lika bra som det ryggvätskeprov som används sedan tidigare. Det visar en studie från Lunds universitet. Forskningsresultaten ger hopp om tidig behandling för dem som drabbas av sjukdomen.
Än så länge är det dock bara patienter på minneskliniker som erbjuds testet. Nyligen har även så kallad amyloid PET godkänts för kliniskt bruk i Sverige. Patienten får då ett särskilt ämne som binder in till ett proteinämne, β-amolyid, i hjärnan. Denna amolyid är en markör för Alzheimerförändringar, och dessa kartläggs sedan med en PET-kamera.
Likvärdiga metoder
Inom forskningsvärlden och bland kliniker har det länge funnits olika meningar om huruvida ryggvätskeprov eller PET-kamera är bäst för att identifiera Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium. En ny jämförande forskningsstudie, som är den mest ingående och omfattande inom fältet hittills, visar dock att båda metoderna är lika bra.
– Både ryggvätskeprov och PET-kamera kunde i studien identifiera ungefär 90 procent av de patienter som senare fick Alzheimer-diagnos. Vår slutsats är därför att de fungerar lika bra för detta syfte. Man kan alltså välja metod utifrån kostnader, kompetens eller vad patienten föredrar, berättar Sebastian Palmqvist, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt läkare på Skånes universitetssjukhus.
Hoppas på fler och bättre riskbedömningar
Bägge metoder är även bra på att identifiera vilka som är friska och troligen inte utvecklar Alzheimers sjukdom under de kommande tio åren. När diagnos ställs utan ryggvätskeprov eller amyloid PET-undersökning kan träffsäkerheten däremot sjunka ner till 60-70 procent.
Studiens upphovsmän välkomnar att båda metoderna har hög träffsäkerhet och hoppas att det kan bidra till en utbyggnad av sjukhusens kapacitet så att fler får bättre riskbedömningar. För sen upptäckt av Alzheimers sjukdom är inte bara ett problem för dagens sjukvård, utan även för utvecklingen av framtidens behandlingar.
Förbättrar möjligheten till utveckling av behandlingar
– Tidigare läkemedelsprövningar som utvärderat nya behandlingar mot amyloidförekomst vid Alzheimer har misslyckats, delvis på grund av att man påbörjat behandling för sent i sjukdomsförloppet. Med två träffsäkra verktyg för tidig diagnostik kan man identifiera lämpliga deltagare i tidig fas av Alzheimer. Därmed kommer möjligheterna att kunna påvisa en positiv effekt för nya läkemedel öka avsevärt, förklarar Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Underlaget kommer från studien The Swedish BioFINDER study. 122 friska äldre deltagare samt 34 patienter med lättare minnesproblem som utvecklade Alzheimers sjukdom inom tre år har undersökts.
Därefter återupprepades studien i en amerikansk population på 210 individer. De nya rönen presenteras i den amerikanska tidskriften Neurology. Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, ERC (Europeiska forskningsrådet), Region Skåne och MultiPark vid Lunds universitet.
FAKTA: SWEDISH BIOFINDER
Swedish BioFINDER Study, BioFINDER-studien, är ett samarbete mellan Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, Wallenbergs Neurocentrum vid Lunds universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet. Studiens främsta syften är att utveckla metoder för tidig och tillförlitlig diagnostik av Alzheimers sjukdom, att samla mer kunskap om de bakomliggande mekanismerna och i förlängningen hitta botemedel mot sjukdomen. Tidigare forskning kring Alzheimers sjukdom har gjorts i djurförsök men har inte lett till önskade resultat. Biofinder-studien fokuserar därför på att samla in kunskap om vad som händer i människan vid Alzheimers sjukdom. I studien ingår patienter med milda kognitiva symptom och friska kontrollpersoner som kommer att följas under många år med hjälp av kognitiva tester, analyser av biomarkörer, cellprover, olika bildtekniker med mera.
Text: BJÖRN MARTINSSON
Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne, 17/9 2015. Artikeln är publicerad på forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, där mer information finns om ämnet.
Kontaktinformation
red@forskning.se
