Folkhögskolan tar över gymnasieskolans jobb
Grundskola och gymnasium brister vad gäller att ge elever med funktionsnedsättning tillräckligt stöd – och då får folkhögskolorna ta över. Detta trots att folkhögskolans lärare ofta saknar formella kunskaper i specialpedagogik. Det visar en rapport som fyra Linköpingsforskare står bakom.
År 2014 gick nästan var tredje elev ut gymnasiet utan kompletta betyg och många av dessa fortsätter vidare till folkhögskolor för att uppnå högskolebehörighet. Det innebär ett ökat tryck på folkhögskolans allmänna linjer som vänder sig just till dem som saknar grund- eller gymnasieutbildning.
– Påfallande många av eleverna som gymnasieskolorna misslyckas med har någon typ av funktionsnedsättning såsom ADHD, dyslexi eller lider av psykisk ohälsa. När grund- och gymnasieskola inte klarar av att stödja de här grupperna hamnar de sedan ofta på folkhögskolorna., säger Erik Nylander, postdoktor vid Linköpings universitet.
Han har tillsammans med Dörte Bernhard, Lina Rahm och Per Andersson från Linköpings universitet skrivit rapporten Olika tillsammans på uppdrag av Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Rapporten fokuserar på frågor om hur folkhögskolornas lärmiljöer är utformade och anpassande för deltagare med olika typer av funktionsnedsättningar. Varför gymnasieskolorna misslyckas med att undervisa elever med funktionsnedsättning är ingenting som undersöks i rapporten, men viktiga framgångsfaktorer i folkhögskolornas arbete är att anpassa studierna individuellt och göra eleverna mer delaktiga i undervisningsplaneringen.
– En annan viktig aspekt som folkhögskolornas personal lyfter fram är möjligheten för deltagarna att vid behov slå av på studietakten och att gå mellan undervisning i helklass och undervisning individuellt. Med tanke på vilket lass folkhögskolorna drar på detta område tycker jag att de får oförtjänt lite uppmärksamhet och institutionell uppbackning, säger Erik Nylander.
Exempelvis saknas det riktiga vidareutbildningsmöjligheter för folkhögskollärarna i specialpedagogiska frågor. De omfattas inte heller av nya regeringens nya satsningar med Lärarlyftet. Trots folkhögskolornas något undanskymda roll bedöms folkhögskollärarna ändå klara av undervisningen av elever med funktionsnedsättningar förvånansvärt bra och de bedöms ha den praktiska kompetens som behövs för att möta och stötta deltagare av olika slag.
Kontaktinformation
Erik Nylander, postdoktor, 013-28 21 90, erik.nylander@liu.se
Rapporten: Olika tillsammans. En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. Erik Nylander, Dörte Bernhard, Lina Rahm och Per Andersson (2015)
