Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har höga halter av manligt könshormon i blodet, något som vid en graviditet har antagits kunna påverka fostrets utveckling. Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har nu identifierat en hormonell mekanism som kan förklara varför barn till kvinnor med PCOS har en ökad risk att utveckla symtom av oro, depression och annan psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultaten som bygger på djurstudier publiceras i tidskriften PNAS.
PCOS drabbar mer än var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras av små blåsor på en eller båda äggstockarna, höga nivåer av det manliga könshormonet testosteron i blodet och mensrubbningar. Personer med PCOS har ofta problem med övervikt och insulinresistens, med ökad risk för diabetes typ 2. De drabbas också oftare av psykisk ohälsa.
– Mer än 60 procent av kvinnor med PCOS har minst en psykiatrisk sjukdom, så som oro, depression eller ätstörning, och även självmord är betydligt vanligare än hos friska kontroller, säger Elisabet Stener-Victorin, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, som lett den nu aktuella studien.
Det har också visat sig att döttrar till kvinnor med PCOS har ökad risk att själva drabbas av tillståndet, medan sönerna oftare får problem med fetma och insulinresistens. En av orsakerna har antagits vara den ökade exponeringen av manligt (androgent) könshormon via mammans blod under fosterstadiet, men biologiska mekanismen för detta har varit oklart.
Studier på råttor
I den nu publicerade studien i PNAS har forskarna därför undersökt vad som händer när dräktiga honråttor och deras foster exponeras för höga doser av testosteron, liknande det som sker hos gravida kvinnor med PCOS. Forskarna studerade påverkan på moderkakan och forstertillväxt samt följde avkomman, både honor och hanar, till vuxen ålder då djurens beteende testades.
Resultaten visar att både hon- och hanavkommor som exponerats för testosteron sent i fosterstadiet uppvisar en ökad grad av orosbeteenden i vuxen ålder, jämfört med individer som fötts upp under normala omständigheter. Genom ytterligare experiment kunde forskarna konstatera att testosteronet främst utövar sin effekt i amygdala, en hjärnregion med betydelse för emotionell reglering och beteenden kopplade till både positiva och negativa känslor.
Förändringar i signalsubstanser som påverkar orosbeteende
Forskarnas analys visar bland annat på störd aktivitet i genen som reglerar de androgena hormonreceptorerna i amygdala hos avkomman. Det gick också att se förändringar i receptorer för en typ av det kvinnliga könshormonet östrogen samt i gener som reglerar serotonin och GABA, signalsubstanser i hjärnan som är kända för att på olika sätt vara inblandade i reglering av orosbeteenden.
– Men när androgen- och östrogenreceptorn blockerades med hjälp av läkemedel skyddades djuren mot utveckling av orosbeteende i vuxen ålder. Våra resultat visar på en tidigare okänd biologisk mekanism som kan öka förståelsen för varför döttrar och söner till kvinnor med PCOS utvecklar orosbeteende i vuxen ålder, säger Elisabet Stener-Victorin.
Utöver Karolinska Institutet har forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Heilongjiang University of Chinese Medicine i Kina, University of Colorado i USA samt University of Chile bidragit till studien. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Jane och Dan Ohlssons Stiftelse, Wilhelm och Martina Lundgrens Forskningsfond, Hjalmar Svenssons Forskningsfond, Adlerbertska Forskningsstiftelsen, Ragnar Söderbergs Forskningsfond och The Innovative Team of Science and Technology of Heilongjiang Province Universities.
Publikation: ”Maternal testosterone exposure increases anxiety-like behavior and impacts the limbic system in the offspring”, Min Hu, Jennifer E Richard, Manuel Maliqueo, Milana Kokosar, Romina Fornes, Anna Benrick, Thomas Jansson, Claes Ohlsson, Xiaoke Wu, Karolina P Skibicka, Elisabet Stener-Victorin, PNAS, online Early Edition the week of November 2, 2015.
Kontaktinformation:
Elisabet Stener-Victorin, forskare, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Tel: 070-5643655, E-post: elisabet.stener-victorin@ki.se
