Kunskapen om muslimer är otillräcklig
Den senaste tidens terrordåd i Europa kan leda till en ökad skepsis mot muslimer i allmänhet. Risken är också påtaglig att de motsättningar som uppstått i flyktingmigrationens spår kommer att förvärras.
– Alla muslimer blir skyldiga till några terroristers dåd, säger Leif Stenberg, professor i islamologi vid Lunds universitet. Han befarar att synen på flyktingar och viljan att ta emot dem påverkas av helgens terroristattentat.
Därför efterlyser han ökad forskning av hur det muslimska samhället i Sverige ser ut.
– Vi måste veta vad vi talar om, betonar han.
Frågorna är många efter de blodiga attackerna i Paris fredagen den 13 december. Varför hände det? Varför just i Paris? Kan det hända här? Är det krig nu?
Ingen har de exakta svaren, men en som är väl skickad att svara är Leif Stenberg som är föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier i Lund.
Han tar avstamp i historien och menar att det ända sedan 1800-talet pågår en diskussion om vilken roll islam ska spela i Mellanöstern.
– Den jihadism som Islamiska staten (IS) utövar står för den revolutionära vägen mot islam. Man vill med väpnad kamp förändra samhället så att islam ska styra både människan och samhället. Genom att skapa konflikt och kaos vill IS förebåda att Messias kommer ner och upprättar Guds rike på jorden. Det kan låta hur konstigt som helst, men det är vad ideologni går ut på. Det kan man också läsa i deras texter på nätet.
Revolutionen i Iran
Leif Stenberg påpekar att det finns andra rörelser inom islam som försöker verka på andra sätt, men just nu är det onekligen IS som gör tydligast avtryck.
– Revolutionen i Iran 1979 var en viktig vändpunkt för de radikala rörelserna. Den visade att det går att skapa en islamisk republik genom att göra uppror, säger han.
Sedan dess har flera militanta rörelser växt fram i regionen. IS är sprungen ur samma frustration eller dilemma som exempelvis Hamas och al-Qaida, enligt Stenberg, som också påpekar att det funnits gott om både träningstillfällen och plantskolor i regionen under de senaste decenniernas krig i Afghanistan, Irak och Syrien.
Det långsiktiga målet för IS är alltså att upprätta en islamisk stat, men Leif Stenberg ser många frågetecken med det upplägget.
– Det är dock fortfarande otydligt hur den statens institutioner ska utformas och hur den ska fungera praktiskt. Man hör mest retoriska fraser om att det ska vara ett kalifat, men inte hur det i praktiken ska styras. Det vore en intressant forskningsuppgift, men kanske inte precis nu efter vad som hände i Paris.
Varför tror du att de slog till i Paris?
– IS menar att man befinner sig i krig och är attackerat från flera olika håll. Förmodligen har de sympatisörer i alla västländer, det måste man kallt räkna med. Men varför det blev just Paris och inte London, Rom eller New York vet jag inte.
Säpo har nu några dagar efter dåden mot Paris och Beirut gått ut med förhöjd terrorhotsnivå i Sverige.
Skulle det kunna hända i Stockholm?
– Nja, man kan ju aldrig vara säker, men Stockholm är inte alls lika hett som Paris och jag kan tänka mig flera andra ställen som ligger före i rangordningen. Det Sverige gör är att utbilda 35 kurdiska soldater i Irak, det är nog inte så signifikant.
– Å andra sidan är det relativt många svenskar som har åkt ner och krigat med IS, 286 var den senaste siffran jag såg. Men bara 140 har kommit hem. Så visst kan det finnas en potentiell risk.
Men är det krig nu som IS säger?
– Jag vet inte hur man ska definiera det som pågår. I IS retorik är det krig – ett avgörande krig mellan gott och ont och det har pågått länge. Jag ser det närmast som en förlängning av kriget mot terrorismen till en global nivå. Men ett nytt världskrig i meningen tusentals personer på slagfältet är det ju inte.
Hur tror du att flyktingkrisen kommer att påverkas av Parisdåden?
– Många av dem som har flytt har ju flytt precis från det här, det är viktigt att säga. Det måste vara skrämmande för dem som just kommit till Europa att se detta hända. Jag tror inte att det finns en massa femtekolonnare eller IS-anhängare bland flyktingarna. De är säkert minst lika skakade som vi.
Ett steg tillbaka
Ändå befarar Leif Stenberg att synen på flyktingar och viljan att ta emot dem påverkas av det som hänt i Paris.
– Allt det som byggts upp och som varit positivt i arbetet med flyktingfrågan tar nog ett steg tillbaka nu. Vi kan få en situation där alla muslimer blir skyldiga till några terroristers dåd. Om den uppfattningen sprids kan det bejaka politiska omsvängningar och det kan plötsligt bli legitimt med hårdare tag, avvisningar och stängda gränser.
Detta vore en olycklig utveckling, betonar han.
– Muslimer är liksom alla andra människor individer och ska bedömas enskilt. Så säger ju också lagstiftningen och asylrätten och andra internationella konventioner.
Inte bara muslimska flyktingar riskerar att få sota för brott som andra begått i islams namn. Även alla andra oskyldiga muslimer kan dras med. Det visar erfarenheterna från attackerna den elfte september 2001 i USA.
– Efter det såg vi ett uppsving för antiislamska rörelser och en opinion för hårdare tag mot muslimer i allmänhet. Det är inte otänkbart att något liknande händer nu, säger Leif Stenberg.
Fel att betrakta islam som enhetligt
Samtidigt menar han det finns en stor kunskapslucka, inte minst i Sverige, när det gäller den muslimska befolkningen här. Det är en lucka som han själva gärna vill medverka till att täppa igen.
– Som forskare ser jag allvarliga problem med att islam betraktas som något enhetligt. Det finns allvarliga motsättningar inom islam, både i teologiska och rituella frågor. Om vi ska bedöma huruvida det finns något hot från muslimer i Sverige så måste vi veta mer om dem, gärna ett kunskapsbygge som sker gemensamt med muslimska församlingar. Men vi har inte haft något stort forskningsprojekt om det i Sverige. Det är olyckligt att vi pratar så mycket om islam fast vi inte har något tydligt forskningsunderlag.
Behövs mer forskning
Han skulle vilja se en stor undersökning av muslimska församlingar och rörelser i Sverige – vad de säger på sina fredagsböner, hur många som deltar och vad man har för verksamheter i övrigt.
– Vi måste skaffa en bild av hur det muslimska samhället ser ut innan vi börjar tänka på det som en grogrund för radikala rörelser som IS. Liknande studier har gjorts i många andra länder och det har skett i samarbete med de muslimska församlingarna. Jag ser det som väldigt viktigt att få fram den typen av kunskap. Men det finns ingen forskare som har gått runt och knackat dörr på de muslimska församlingarna.
Har du själv någon hypotes inför ett sådant projekt?
– Tanken är helt enkelt att vi ska veta vad vi pratar om. Jag är övertygad om att vi generellt sett överdriver islams betydelse för muslimerna. Vi tror att de är religiösa i långt högre omfattning än de är, vi tror också att moskébesökarna är fler än vad de är. Detta framgår av en mindre studie i Malmö som kommer snart. Men mörkertalet år stort när det gäller vad vi föreställer oss att muslimer i Sverige gör i islams namn, säger Leif Stenberg.
Text: Bengt Rolfer
