Mekanism bakom symtom vid bipolär sjukdom upptäckt
Forskare har hittat en möjlig mekanism bakom symtom hos personer med bipolär sjukdom. Upptäckten av en genetisk variant som är kopplad till psykotiska symtom och kognitiva svårigheter vid sjukdomen, kan bidra till utvecklingen av mer riktade läkemedel.
Forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs har hittat en möjlig mekanism för hur genvarianten påverkar nivåerna av specifika proteiner i ryggvätskan och ger kliniska symtom.
– Vi har hittat en genetisk variant som är kopplad till specifika psykotiska symptom och till kognitiva svårigheter hos personer med bipolär sjukdom. Att det finns en koppling till kognitiva symptom är särskilt intressant, eftersom det idag inte finns några behandlingar som förbättrar problem med uppmärksamhet, minne och koncentrationsförmåga, vilka har stor betydelse för funktionsnivån och förmågan till återhämtning, säger Mikael Landén, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Specifika genvarianter ökar risken
Bipolär sjukdom och schizofreni kan i hög grad förklaras av ärftliga faktorer. De senaste åren har forskare identifierat specifika genvarianter som ökar risken, men dessa riskvarianter kan bara till viss del förklara varför vissa blir sjuka och andra inte.
I nuläget känner vi inte till hur dessa genetiska riskfaktorer påverkar hjärnans kemi och ger specifika symptom. Därför är det ännu inte möjligt att designa läkemedel som påverkar hjärnans kemi för att lindra symptomen hos personer som har en specifik genvariant. Att, som i den aktuella studien, på en molekylär nivå koppla ihop en genvariant, biokemiska förändringar och kliniska symtom vid en ärftlig psykiatrisk sjukdom är därför något nytt.
I studien deltog personer med bipolär sjukdom som deltar i S:t Göranprojektet som genomförs i Stockholm och Göteborg. Förutom noggrann kartläggning av specifika symtom har personerna genomfört testning av kognitiv förmåga. Forskarna mätte nivåerna av olika proteiner i personernas blod och ryggvätska.
Ryggvätskan, eller cerebrospinalvätskan, omger hjärnan och speglar därför hjärnans kemi väl. Forskarna gjorde en genome-wide association study, GWAS, och fann då att en genetisk variant av genen SNX7 var kopplad till nivåerna av ett särskilt protein, kynurensyra, i ryggvätska och till sjukdomssymtom.
– Genom en rad kompletterande experiment identifierade vi en sannolik signaleringsväg, från förekomst av den genetiska riskvarianten till kliniska symptom i form av psykos och kognitiva svårigheter. Signaleringsvägen involverar huvudsakligen signalering via hjärnans immunceller och skiljer sig därmed från hur dagens läkemedel fungerar.
– Vår förhoppning är därför att de nya mekanismer vi pekar på ska bidra till utvecklingen av mer riktade läkemedel, där även existerande immunmodulerande läkemedel kan vara av intresse, säger Mikael Landén.
Personerna i studien lider av bipolär sjukdom, men forskarna bakom studien tror att dessa mekanismer har betydelse även vid andra psykossjukdomar, exempelvis schizofreni.
Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning och Hjärnfonden.
Publikation
A genome-wide association study of kynurenic acid in cerebrospinal fluid: implications for psychosis and cognitive impairment in bipolar disorder, Carl M. Sellgren, Magdalena E. Kegel, Sarah E. Bergen, Carl Johan Ekman, Sara Olsson, Markus Larsson, Marquis P. Vawter, Lena Backlund, Patrick F. Sullivan, Pamela Sklar, Jordan W. Smoller, Patrik K.E. Magnusson, Christina M. Hultman, Lilian Walther-Jallow, Camilla I. Svensson, Paul Lichtenstein, Martin Schalling, Göran Engberg, Sophie Erhardt, Mikael Landén, Molecular Psychiatry, online 15 December 2015, doi: 10.1038/MP.2015.186.
För mer information:
Mikael Landén, professor. Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 0702-082304 (sekreterare Anne Snellman 031-343 98 59) mikael.landen@ki.se eller mikael.landen@neuro.gu.se
Carl Sellgren Majkowitz, överläkare, forskare, Stanley Center for Psychiatric Research, Broad Institute of MIT and Harvard samt institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Tel: +1 (857) 272-0619 E-post: csmajkowitz@broadinstitute.org
Sophie Erhardt, docent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet 08-524 868 83 eller 070-6296706, sophie.erhardt@ki.se
