Varierad fysisk belastning minskar ohälsan i arbetslivet, något som de flesta forskare är överens om. Men faktum är att ingen riktigt vet hur den där variationen ska se. Det vetenskapliga stödet för hur initiativ som jobbrotation och arbetsväxling ska hjälpa oss nå en bättre arbetshälsa är tunt, visar forskning från Högskolan i Gävle.
– Trots att mycket möda lagts ner för att visa att ändrade arbetsställningar och annan variation i arbetet ger bättre hälsa, kan vi inte säga hur den rätta variationen ser ut, menar gävleforskarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis som skrivit rapporten Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet, på beställning från Arbetsmiljöverket.
Det saknas bra studier om vilka arbetsuppgifter som det är vettigt att växla mellan och i vilka tidsförlopp.
Övertro på pauser
Svend Erik Mathiassen berättar att flertalet studier av fysisk variation handlar om pauser i kontorsarbete. Detta därför att det inom ergonomin traditionellt handlat mycket om pauser i arbetet och väldigt mycket mindre om effekterna av att växla mellan olika belastningar.
Men studierna visar inte på några tydliga effekter av flera pauser. Några studier visar dessutom att om arbetsgivaren ger dig 20 minuter extra paus, så tar du mindre spontana pauser. Du äter upp av dina spontana pauser därför att du ändå ska producera samma mängd arbete.
– Om man vill ha variation i kontorsyrken så måste det till mer radikala förändringar. Ersätter man bara 10 procent av arbetstiden vid datorn med tyngre uppgifter, som att städa rummet eller lyfta lådor, händer det väldigt mycket mer med variationen än med nog så många extra vilopauser, säger Svend Erik Mathiassen.
Se organisationen som en låda
– Forskning i jobbrotation måste bygga på att hela organisationen ses som en låda med arbetsuppgifter, som sedan ska fördelas på ett bra sätt mellan personer. Man flyttar runt pusselbitar, säger Svend Erik Mathiassen.
Men de få studier av jobbrotation som finns fokuserar nästan samtliga på de individer forskarna trott skulle gynnas av rotationen. Ett typexempel är en svensk studie där kassörskorna vid en stormarknad gick från att bara vara kassörskor, till att till hälften göra något annat i butiken.
– För det första ändrade detta inte på besvären, även om kassörskorna tyckte det var fint med jobbrotation. Dessutom, och det är min poäng, vet vi ingenting om hur det gick för dem vars arbetsuppgifter de fick överta. Organisationsperspektivet finns praktiskt taget inte med i forskningen. Om det går illa för dem vars jobb försvinner så är det på organisationsnivå ingen bra idé längre, säger Svend Erik Mathiassen.
Vad går att växla till?
Om en arbetsplats vill använda sig av jobbrotation måste den först titta på om det i organisationen överhuvudtaget finns något vettigt att växla till. Bland annat Lean har gjort att den industriella produktionen nischats så hårt, att det på vissa företag bara finns produktion.
– Förr var det så att på till exempel Volvo, var matsalen Volvo, städningen var Volvo och monteringen var naturligtvis Volvo. Men sedan kom outsourcingen; matsalen är nu ett helt annat företag, städningen är också ett annat företag. Den som tidigare fick ont på linan kunde få jobba tre månader i cafeterian tills det blev bättre. Men nu är allt nischat. De som arbetar i cafeterian de har endast cafeterian, och de som jobbar med städning de bara städar, säger Svend Erik Mathiassen.
Skulle det då inte gå att skapa en arbetssituation där du till exempel jobbade inom vården ojämna veckor och på ett callcenter jämna veckor?
– Det skulle vara två helt olika saker och kanske till och med hälsofrämjande, jämfört med att folk sliter ut sig, var och en i sin bransch, säger Svend Erik Mathiassen.
Ur rapporten:
- Det är en allmän övertygelse bland forskare och ergonomer att repetitivt arbete och arbete där belastningen är snarlik under långa tidsperioder kan leda till besvär.
- Endast ungefär hälften av sysselsatta i Sverige anser att de har ett omväxlande arbete.
- Rationalisering och outsourcing av produktion leder sannolikt till mindre fysisk variation inom den enskilda organisationen.
- I befintliga kontorsyrken verkar potentialen mycket begränsad för att nå ökad fysisk variation genom att ändra proportionerna av de arbetsuppgifter som står till buds (inklusive raster och pauser).
- Det finns mycket få studier som faktiskt dokumenterar hur den fysiska variationen för den enskilde påverkas av en arbetsväxling eller arbetsutvidgning, även om just detta oftast är syftet med dessa initiativ.
- Det saknas även studier av om, till exempel arbetsväxling, kommer alla arbetstagare till nytta eller om vissa grupper, som kvinnor, äldre och invandrare, diskrimineras då arbetet fördelas mellan individer.
Arbetsmiljöverkets rapport: Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
För mer information, kontakta: Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle Tel: 070-678 81 58 E-post: svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
