Fler utrikesfödda kan kräva nya grepp i jämställdhetsarbetet

Att ett stort antal flyktingar kommit till Sverige under det senaste halvåret har väckt många frågor. Till exempel om jämställdheten i samhället påverkas av att andelen utrikes födda i befolkningen växer, och om det svenska jämställdhetsarbetet bör förändras på något sätt.

Joakim Palme, ordförande för Delegationen för migrationsstudier, Delmi, och professor i statskunskap vid Uppsala universitet, kan inte se att förutsättningarna ändrats på något avgörande sätt.

− Migration är ju inget nytt, utan något som skett under flera decennier. Det är uppenbart att det svenska samhället har förändrats av migrationen, men det har inte skett någon återgång när det gäller jämställdhet. Trenden mot ökad jämställdhet mellan kvinnor och män har inte brutits, säger han.

Joakim Palme tycker att det svenska samhället har goda förutsättningar att bryta patriarkala strukturer.

− Här kan kvinnor utbilda sig, förvärvsarbeta, skilja sig och bilda eget hushåll. Gamla mönster förändras när människor flyttar hit. Ju mer patriarkala förhållanden i ursprungslandet desto större anpassningar krävs, säger Joakim Palme och konstaterar att det finns otroligt starka rädslor kring migrationsfrågan.

− Mer forskning och kunskap kan hjälpa oss att sålla fram de verkliga problemen i strömmen av olika farhågor som flyter i kölvattnet av det ökade antalet asylsökanden. Det gäller inte minst den kraftiga övervikten av pojkar bland ensamkommande flyktingbarn, där det är oklart vad effekterna blir.

Önskar nolltolerans för våld mot kvinnor

Andra ser större behov av åtgärder redan nu. En av dem är Mehrdad Darvishpour som är doktor i sociologi och docent i socialt arbete vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola.

− I en del samhällen har män med patriarkala attityder till och med legal rätt att slå sin fru och ha sexuella relationer med henne mot hennes vilja. Vi kan inte blunda för att vi har vissa utmaningar och måste bemöta dem, säger Mehrdad Darvishpour.

Han anser att samhället tydligt bör ta avstånd från våld mot kvinnor.

− Vi måste visa nolltolerans mot våld, förtryck och sexuella trakasserier mot kvinnor och jag anser att lagen bör skärpas. Och sådana brott ska förstås aldrig accepteras och legitimeras för att någon hänvisar till att ”det är normalt i deras kultur”, säger Mehrdad Darvishpour.

Han föreslår att det inrättas en obligatorisk kurs om jämställdhet för nyanlända invandrare, och vill också införa obligatorisk undervisning om jämställdhet i grundskolan. Alla elever skulle vara tvungna att förstå innehållet i kursen för att bli godkända.

Men vi bör inte ställa svensk kultur mot utländsk kultur när vi talar om jämställdhet, understryker Mehrdad Darvishpour. Dels för att inte dela in människor i ”vi” och ”dom”, och dels för att människor födda utomlands inte är en homogen grupp.

− Vi bör istället prata om vilka beteenden som är i enlighet med mänskliga rättigheter, och vilka handlingar som strider mot dem. Mänskliga rättigheter ska respekteras oavsett land och bakgrund, säger han.

Patriarkala beteenden kan förstärkas bland marginaliserade

Mehrdad Darvishpour anser att integration och ökad delaktighet är en förutsättning för jämställdhet, och vill se insatser som minskar samhällets klassklyftor. Hans forskning visar att en del män faktiskt blir mer patriarkala i Sverige än de varit i hemlandet, om de hamnar i segregation och utanförskap.

− När de kommer till Sverige hamnar de ofta i en lägre samhällsklass än i hemlandet, och går från att tillhöra den etniska majoriteten till att tillhöra en etnisk minoritet. Marginaliserade män riskerar att försöka kompensera sin förlorade makt och ställning i samhället med att bli mer patriarkala, säger han.

Mehrdad Darvishpour varnar också för att generalisera och stigmatisera nyanlända män och tonårspojkar.

− Att se alla invandrarpojkar som potentiella förtryckare och våldtäktsmän förvärrar bara situationen. Alla undersökningar visar att en stämpel förstärker ett avvikande beteende. Dessutom riskerar sådana här generaliseringar att dölja att våld mot kvinnor är ett universellt problem, som även finns hos så kallade etniska svenskar, säger han.

Text: Eva Annell, på uppdrag av forskning.se

Fotnot: Joakim Palme är en av huvudtalarna under rubriken ”Migration och integration” på Forte Talks 2016.