Svenska myndigheter bör inte erkänna utländska polygama äktenskap (månggifte). Precis som barnäktenskap strider det mot svensk ordre public (rättsuppfattning). Månggifte strider både mot kravet på respekt för makars lika värde och grundlagens krav på jämställdhet mellan könen. Det här hävdar professor Göran Lind vid Örebro universitet i en jubileumsbok som utges med anledning av att Svensk Juristtidning firar 100 år.
Som det är i dag erkänner svensk lag månggifte som skett i andra länder om det ingåtts enligt detta lands lagar och makarna saknade anknytning till Sverige. Det innebär att det i Sverige i dag finns hundratals polygama äktenskap som erkänts och registrerats hos Skatteverket.
– Det här kan skapa stora tillämpningsproblem om exempelvis en irakisk man med tre hustrur avlider, säger Göran Lind. Ska alla tre ha giftorätt i boet? Ska de dela på den hälft som en monogam änka får eller ska dödsboet delas på annat sätt? Och ska barnen betraktas som gemensamma barn eller särkullbarn.
Saknas vägledning i lagstiftningen
Liknande situationer och än mer komplicerade kan uppstå vid äktenskapsskillnad mellan mannen och någon av fruarna. För detta finns ingen vägledning i svensk lagstiftning utan det blir upp till domstolarna att fatta beslut.
– Oansvarigt, menar Göran Lind eftersom det kräver ställningstaganden till en rad principiella frågor som det är lagstiftarens – inte domstolarnas – uppgift att ge vägledning om.
Barnäktenskap erkänns inte
Till skillnad från månggifte, erkänner inte svenska myndigheter äktenskap med barn under 15 år trots att det egentligen är samma lag som gäller för månggiften. Det sker med hänvisning till det som kallas ”ordre public”, det som ligger till grund för den svenska rättsordningen.
– Det borde man, enligt Göran Lind, kunna göra även vad gäller polygami. Principen om likabehandling av makar har legat till grund för äktenskapsrätten i snart 100 år. Dessutom finns det stöd i regeringsformens krav på respekt för alla människors lika värde och dess krav att ingen får missgynnas på grund av sitt kön, vilket också har stöd i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Göran Lind menar därför att svenska domstolar bör säga nej till att erkänna utländska polygama äktenskap.
Nya tider
Månggifte kan i dag inte ingås i Sverige. Detta hindrar dock inte att flera personer lever tillsammans i polygama konstellationer. Ökad invandring från muslimska länder och en mer liberal hållning till olika samlevnadsformer ökar kraven på reformer som gör det möjligt att ingå sådana äktenskap här i landet. Det är ett tidens tecken att en arbetsgrupp inom Centerpartiet för en tid sedan föreslog att polygama äktenskap borde kunna ingås i Sverige.
– En sådan reform kommer att kräva omfattande omarbetningar av svensk familjerätt. Behovet av forskning kring makars och barns välbefinnande i polygama relationer är stort och innan frågan om ingående av sådana äktenskap i Sverige på allvar aktualiseras framstår det som nödvändigt att sådan forskning genomförs.
Skulle det bli möjligt med månggifte i Sverige är steget inte långt till att äktenskapet avskaffas, menar Göran Lind.
– Det kan då komma att ersättas av någon form av familjebolag med olika antal delägare och avsedda för olika typer av familjebildningar. Lagstiftningen skulle då vara neutral i förhållande till olika moraliska och religiösa värderingar, men innehålla vissa skyddsregler för en svagare part och för utomstående tredje personer, säger han.
– Även om den nu skisserade utvecklingen inte kan anses önskvärd och inte heller särskilt sannolik på kort sikt, så är den, enligt Göran Lind, fullt tänkbar i ett framtidsperspektiv.
Göran Lind är med artikeln ”Utmaningar inom familjerätten” en av ett antal rättsvetenskapliga författare, som i jubileumsboken ”Svensk Juristtidning 100 år” (Justus förlag) spekulerar om juridikens utveckling.
Kontaktinformation: Göran Lind, E-post: goran.lind@oru.se
