Mängden av hormonet prolaktin i blodet kontrolleras av dopamin. Men systemet kommer lätt i obalans vid viss läkemedelsbehandling, framför allt antipsykotisk, vilket kan leda till sexuella biverkningar. En ny studie på råttor, publicerad i tidskriften Cell Reports, visar hur dopaminet kan reglera sig själv – och bidrar med ny kunskap om hur biverkningarna uppstår.
Forskarna har undersökt en grupp dopaminproducerande nervceller som kontrollerar insöndringen av hormonet prolaktin. Prolaktin frisätts framför allt hos den nyförlösta mamman och gör att bröstmjölk produceras, fertiliteten hämmas och att födointaget stimuleras. Annars hålls det vanligen lågt i blodet, tack vare signalsubstansen dopamin som agerar som en broms på prolaktincellerna.
Men bromsen kan släppa, framför allt hos patienter som tar antipsykotiska läkemedel som blockerar dopamin-receptorer, och orsaka problem som impotens, minskad sexlust, utebliven mens och infertilitet.
– Det är ganska vanliga, livskvalitetsnedsättande biverkningar. Därför är det väldigt viktigt att systemet som reglerar prolaktin är under strikt kontroll så att hormonnivåerna i blodet är stadiga och anpassade till kroppens behov, till exempel vid graviditet, säger Christian Broberger, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I studien mättes den elektriska aktiviteten hos nervceller och hur de beter sig när de ”pratar med varandra”. Resultatet visar en ny så kallad återkopplingsreglering, där dopaminet själv styr aktiviteten hos dopamincellerna som kontinuerligt känner av intensiteten i sin egen aktivitet.
När forskarna ökade dopaminet runt cellen kunde de se att takten på dopamincellen gick ned. Resultatet kan leda till bättre förståelse för hur hormonkontroll – och därmed även biverkningar av neuropsykiatriska läkemedel – uppstår.
– Självregleringen som vi såg gör att det blir ett snabbare system som man kan justera för att undvika att det svänger så mycket, säger Christian Broberger.
Var det något som överraskade med resultaten?
– Vi förväntade oss att hitta någon form av reglering men att läkemedlen gör att det inte blir någon frisättning alls av dopamin, det hade vi inte förutsett. Förhoppningen är att vi kan bidra med ökad förståelse för hur man kan göra läkemedel med färre biverkningar.
Fotnot: Studien har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet.
Publikation: ”Dopamine Autoreceptor Regulation of a Hypothalamic Dopaminergic Network”, Stefanos Stagkourakis, Hoseok Kim, David J. Lyons, Christian Broberger, Cell Reports, online 14 April 2016.
Mer information:
Christian Broberger, docent. Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. E-post: christian.broberger@ki.se
Stefanos Stagkourakis, doktorand. Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, E-post: stefanos.stagkourakis@ki.se
