Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en modell för evidensbaserade epidemiologiska beräkningar av det myggburna dengueviruset. Resultaten visar att globala resmönster och klimatförändringar ökar spridningsrisken i tempererade områden för epidemier av dengue och potentiellt också andra klimatkänsliga och myggburna infektionssjukdomar.
Enligt Världshälsoorganisationen WHOs utsago från 2012 är dengue världens allvarligaste myggburna virussjukdom. Medan dengue, precis som Zika, för närvarande mestadels är ett folkhälsoproblem i tropiska och subtropiska klimat finns en växande mängd bevis för att även tempererade områden allt oftare kommer befinna sig i riskzonen.
– De faktorer som gör att riskområdena för dengue nu växer är komplexa, säger Mikkel B. Quam, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa.
Krävs flera riskfaktorer samtidigt
– De viktigaste pådrivande faktorerna är varmare temperaturer i stora delar av norra halvklotet och en ökande mängd flygresenärer mellan områden där dengue idag är vanligt, som exempelvis länder i Sydostasien och Sydamerika, och icke-drabbade områden som exempelvis Europa och Japan.
Men för att dengue-epidemier ska kunna spridas till nya områden behöver flera nyckelhändelser inträffa samtidigt och på samma plats, enligt Mikkel Quam:
– Du behöver infekterade människor som anländer till områden där det redan finns den sort av mygga som kan sprida det specifika viruset de bär på. Och detta behöver ske under den varma årstiden och i ett klimat som är lämpligt för myggorna. Om vi ser till södra Europa är denna potentiellt riskabla period för närvarande de varmaste sommarmånaderna, men våra resultat visar samtidigt att tidsramen för spridning och de geografiska riskområdena kommer vidgas framöver.
Madeira 2012-2013 och Tokyo 2014
Tillsammans med forskarkollegorna i DengueTools-projektet har Mikkel Quam undersökt vilken roll som flygpassagerartrafik och miljömässiga faktorer spelade i dengueutbrott som skett i tempererade områden, inklusive på Madeira 2012-2013 och i Tokyo 2014. Med hjälp av information hämtat från genetisk sekvensering kunde forskarna bekräfta ursprunget på dengueviruset som gav upphov till utbrotten Enligt resultaten kan importerade fall av dengue utbrott och epidemier utanför tropiska och subtropiska områden inträffa men är fortfarande ovanliga.
– Att studera Tokyos och Madeiras utbrott har gett oss en fördjupad förståelse för hur globala resmönster, i kombination med ett varmare klimat, i princip kan liknas med planterade frön som riskerar att växa till dengueutbrott i tempererade områden. Vi exempelvis vet att Aedes-myggor numera finns i södra Europa och att globala resmönster banat väg för ett ökat antal denguesmittade resenärer till Europa. Kombinerat betyder detta att Europa och andra tempererade områden inom en överskådlig framtid riskerar att drabbas av lokala och säsongsbundna dengueutbrott.
De metoder som Mikkel Quam utvecklat i sin avhandling kan komma att bidra till förbättrade riskanalyser för hur andra myggburna sjukdomar såsom chikungunya och Zika också riskerar att drabba hittills icke-exponerade länder i tempererade områden.
Avhandling: Imported infections’ importance: global change driving Dengue dynamics Fredagen den 22 april försvarar Mikkel Quam, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln Vikten av importerade infektioner: Kan globala förändringar förklara dengueutbrott? (Engelsk titel: Imported infections’ importance: Global change driving dengue dynamics.) Opponent: Professor Dave D. Chadee, Department of Life Sciences, The University of The West Indies, St. Augustine, Trinidad och Tobago. Huvudhandledare: Universitetslektor Joacim Rocklöv. Disputationen äger rum kl. 13 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
Mikkel B. Quam kommer från staden Anderson i South Carolina, USA. Förutom sina doktorandstudier med DengueTools undervisar Mikkel också vid medicinska fakulteten, Umeå universitet. Mikkel är också involverad i forskning kring klimatförändringar och hälsa, vid Climate Change and Global Health vid Umeå universitet, speciellt vad gäller miljömässiga faktorer bakom infektionssjukdomars spridning i Europa. Denna forskning sker vid Europeiska smittskyddsinstitutet (ECDC). Han ingår också i ett forskarsamarbete med Hanoi School of Public Health i Vietnam och Gadjah Mada University i Indonesien. Mikkel har en magisterexamen i global hälsa från Heidelbergs universitet, Institutionen för folkhälsa, i Tyskland.
För mer information: Mikkel B. Quam, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,. Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet Telefon: 070-408 0137
E-post: mikkel.quam@umu.se
