De två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade antalet individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av. – Även om munhälsan har förbättras under denna 30-årsperiod ser vi en försämring mellan 2008 och 2013 då det gäller främst tandlossning, säger Kristina Edman vid Uppsala universitet har undersökt munhälsans utveckling över en trettioårsperiod.
Den första studien, av fyra, som ingår i tandhygienisten Kristina Edmans doktorsavhandling utfördes 1983 och den senaste 2013. De undersökta individerna har valts ut slumpmässigt ur Dalarnas befolkningsregister.
Studierna visar på en väsentlig förbättring av munstatus under 30-årsperioden. Vi behåller allt fler tänder högt upp i ålder och i och med detta minskar andelen individer som behöver avtagbara proteser. De två största tandsjukdomarna, karies (hål i tänderna) och parodontit (tandlossning) minskade mellan 1983 och 2008. Mellan 2008 och 2013 ökade dessvärre andelen individer med parodontit och kariesminskningen stannade av.
Rökning och låg utbildning riskfaktorer för karies
Rökning var den faktor som visade sig ha starkast samband med parodontit efter att hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, ekonomi och civilstånd), tandvårdsvanor, antal tänder och ålder.
Tandsten, som är en riskfaktor för parodontit, registrerades utifrån röntgenbilder och en kraftig ökning av tandsten sågs mellan 2003 och 2013. Individer med oregelbundna tandvårdsvanor, som hade begränsad ekonomi, var rökare, lågutbildade, ensamboende samt de som dagligen tog receptbelagd medicin hade en ökad risk för karies.
– Även om munhälsan har förbättras under denna 30-årsperiod så ser vi en försämring mellan 2008 och 2013 då det gäller främst tandlossning. Att minskningen i kariesförekomst stannat av bör också uppmärksammas för att för att se om det är ett tecken på att även kariesförekomsten är på väg att öka.
Tendens till ökning av karies bland äldre
– En liten tendens till det finns bland de äldre. Vi vet också att de sociala klyftorna ökar i samhället och att jag i denna studie fann ett samband mellan lågt socioekonomiskt status och karies. Detta är inget vi inom tandvården ensamt kan lösa utan här bör beslutsfattare och politiker informeras om att det råder sociala skillnader även då det gäller tandvård, säger Kristina Edman.
Att få förebyggande tandvård, träffa samma behandlare som vid tidigare besök och information om tandvårdskostnad rapporterades som mindre viktigt 2013 jämfört med 2003 och 2008. En högre andel individer rapporterade 2013 att det var svårt att få tid för behandling. Vikten av att få regelbundna kallelser rapporterades av färre individer 2013 jämfört med 2008.
Många har tandproblem som påverkar det dagliga livet
En tredjedel av de undersökta individerna rapporterade att de ibland upplevde påverkan på det dagliga livet som kunde relateras till munnen/tänderna. Vanligast var svårigheter med att äta och rengöra tänderna. Individer som gick till tandvården oregelbundet, uppgav ekonomiska begränsningar för tandvård. Individer med mindre än 20 kvarvarande tänder och individer med karies eller bettfysiologiska besvär rapporterade i högre grad munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten.
– Resultaten i min avhandling grundar sig på epidemiologiska tvärsnittsstudier utförda var femte år, den senaste utförd 2013. Jag anser det av största vikt att dessa studier fortsätter dels på grund av de senare årens försämring men också då vi har en förändring i befolkningsstrukturen genom ett ökat antal nysvenskar som troligen inte har en bättre munhälsa. Dessutom lever vi längre och många behåller sina tänder livet ut vilket gör att strategier för hur tandvården ska organiseras bör ses över, säger Kristina Edman.
Urvalet av individer som ingår i studierna gjordes slumpmässigt från Dalarnas befolkningsregister. Studierna omfattade mellan 787 och 1158 individer som var mellan 35 och 85 år. Studierna utfördes 1983, 2003, 2008 och 2013 och bestod av en enkät och en klinisk och röntgenologisk undersökning.
För mer information kontakta Kristina Edman, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet och Landstinget Dalarna, Telefon: 070-24 99 539 e-post: kristina.edman@surgsci.uu.se kristina.edman@ltdalarna se
Ladda ner avhandlingen ”Epidemiological studies of Oral Health, development and influencing factors in the county of Dalarna, Sweden 1983-2013” i fulltext.
