Juridik på svenska är viktigt i Finland

I den gällande finländska grundlagen står det att ”Finlands nationalspråk är finska och svenska”. Finland är alltså ett officiellt tvåspråkigt land. Sedan 1917 finns det också lagstiftning som ska trygga enskilda medborgares rätt att använda sitt modersmål vid kontakter med myndigheter och i andra sammanhang, till exempel utbildning från förskola till högskola.

− Ett exempel på svenskans ställning inom just juridiken är att alla blivande jurister vid finländska universitet läser obligatoriska kurser i finska och svenska samt minst ett språk till. Vidare finns det juridisk utbildning på svenska vid både Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Och vid Vasa universitet är utbildningen för blivande jurister tvåspråkig, säger Hans Landqvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och en av bokens fem författare.

Från äldsta tid till nutid
I boken ger Hans Landqvist en översikt av svenska i juridiska sammanhang sedan 1809. Han behandlar också texter som används för lagstiftning, rättskipning och rättsinformation. Hans fyra finska kollegor skriver bland annat om lag och rätt fram till 1809, översättning av författningstexter samt språkbruk och språkvård inom juridik.

− Till exempel visar Marianne Nordman från Vasa universitet i sitt kapitel vilka rekommendationer språkvårdare ger när det gäller juridisk svenska i Finland jämfört med de rekommendationer som språkvårdare i Sverige ger. Här finns det både likheter och skillnader – fast språket är detsamma. Men det är fråga om olika samhällen där lagstiftningen inte är exakt likadan.

Lieselott Nordman från Helsingfors universitet ger läsaren en bild av hur komplicerat det är att översätta författningstexter. Den största utmaningen i översättningsarbetet är att den finska och den svenska versionen av en och samma författningstext är juridiskt likvärdiga. Det är alltså inte så att den finska versionen betraktas som original och att den svenska ”bara” är en översättning.

− Här måste jurister, översättare och granskare samarbeta så att finländska författningstexter på finska och svenska är exakt likadana i fråga om innehållet. Samtidigt ska den svenska versionen vara skriven på en korrekt och idiomatisk svenska, som inte skiljer sig från den svenska som används i svenska författningar i Sverige.

Juridik på svenska förenar grannländerna
Boken ger en bakgrund till finländska förhållanden från äldsta tider till nutid, en bakgrund som människor som arbetar med kollegor i Norden kan ha nytta av för att förstå finländska förhållanden.

För trots att Danmark, Finland och Sverige är medlemmar av Europeiska unionen är det nordiska samarbetet fortfarande viktigt. Detta gäller bland annat lagstiftning och kontakter mellan myndigheter i olika nordiska länder, som den svenska Försäkringskassan och den finländska Folkpensionsanstalten (Kansaneläkelaitos). I det här samarbetet har främst danska, norska och svenska använts, även om också engelska kommer till användning idag.

Hans Landqvist och hans forskarkollegor ser flera målgrupper för boken. För det första är den intressant för både jurister och språkvetare i Finland och i Norden. För det andra är den intressant för studenter inom områden som juridik, språkvetenskap, samhällsvetenskap, ekonomi och översättningsvetenskap.

− Och för det tredje är den intressant för människor i Finland – och i övriga Norden – som intresserar sig för språk, rätt och samhälle, både i allmänhet och i synnerhet i Finland, säger Hans Landqvist.

Boken Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt är resultatet av ett forskningsprojekt med forskare från två länder och tre universitet: Hans Landqvist från Göteborgs universitet, Lieselott Nordman från Helsingfors universitet samt Maria Kvist, Christer Laurén och Marianne Nordman från Vasa universitet.

Kontakt och recensionsexemplar:
Hans Landqvist är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och docent i svenska språket vid Vasa universitet. Telefon: 0736-957461, 031-786 4546, e-post: hans.landqvist@svenska.gu.se