Om det finns siklöjor i en sjö finns det färre mörtar på grund av konkurrensen om djurplankton. Det påverkar också abborrarna i sjön, som har lättare att bli fiskätande om det finns siklöja. Vattentemperatur, art och storlek bestämmer hur mycket energi som blir över för fisken som lever i vattnet. Det avgör var den förekommer, skriver Ulrika Beier i sin doktorsavhandling från SLU.
För att förstå samspelet mellan arter måste man förstå vilka mekanismer som ligger bakom var olika organismer befinner sig. Då kan man även förutsäga effekter av förändringar i miljön. Ulrika Beier vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, har undersökt hur fiskar fördelar sig mellan olika habitat, dvs. delområden i ekosystemet.
– Jag undersökte fiskarterna abborre och mört, som båda har studerats mycket, och även siklöja, som är specialiserad på att äta djurplankton mitt ute i den fria vattenmassan (pelagialzonen), säger Ulrika Beier.
Färre mörtar i konkurrens med siklöja
Med siklöja i sjön fanns det färre mörtar i pelagialzonen, där mörten konkurrerar med siklöja, men också färre mörtar totalt i hela sjön. Det kan man förvänta sig som en direkt effekt av att siklöjan konkurrerar med mörtarna om sjöns djurplankton.
Abborre är en art som också konkurrerar med mört och siklöja om djurplankton, men större abborrar kan också äta små fiskar av både mört, siklöja och abborre. Effekterna av att även siklöja fanns i sjön var därför inte lika tydliga som för mört när det gäller hur abborrar fördelade sig i sjön. Men samspelet mellan arterna underlättar för stora abborrar i sjöar med siklöja. Detta visar sig bland annat genom hur olika storlekar av fisk fördelar sig mellan strandzonen och den öppna vattenmassan.
Födointag minus energiförluster visar var fisken finns
Ulrika Beier skriver att faktorer som styr vilka habitat fisk av olika storlekar och arter lever i är centrala för att förstå hur hela ekosystem fungerar. Var fiskar finns kan förklaras av generella mekanismer, som till exempel hastigheter som styr födointag och ämnesomsättning. Bland annat temperatur, art och kroppsstorlek bestämmer dessa hastigheter, och avgör i sin tur hur olika populationer samspelar och begränsas. Nettoenergiintaget, dvs. födointag minus energiförluster, som beror av bland annat vattentemperatur och fiskens storlek, är avgörande för var olika fiskarter befinner sig.
– Sådan här kunskap om samspelet mellan storleksgrupper av arter i olika habitat behövs för att förstå hur fisksamhällen kan förändras om exempelvis klimatet ändras, säger Ulrika Beier.
Ulrika Beier disputerar på en avhandling om fiskpopulationer, näringsvävar och ekosystem i insjöar. Detta är den första avhandlingen vid institution för akvatiska resurser. Fler avhandlingar från den rätt nyblivna institutionen väntas framöver.
Avhandling:
Länk till avhandlingen: ”Habitat use in fish communities”
Kontakt:
Ulrika Beier010-478 42 14, ulrika.beier@slu.se” target=”_blank”>ulrika.beier@slu.se
Institutionen för akvatiska resurser
Hemort: Bromma (Stockholm), Sandviken, Uppsala
