Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Snöleopardernas revir verkar vara betydligt större än man tidigare trott, enligt en studie från SLU och Snow Leopard Trust som nyligen publicerats i Biological Conservation. Faktum är att bara 40 procent av de skyddade områden där snöleoparderna lever är tillräckligt stora för att kunna hysa ens ett enda par av dessa hotade kattdjur.

Resultaten av studien från visar hur viktigt det är att fokusera på vad som händer utanför de skyddade områdena för att kunna bevara hotade arter.

Större revir än skyddområden
Snöleoparden lämnar stora fotavtryck – både bokstavligt och när det gäller platsen de behöver. Genom att analysera GPS-data från sexton snöleoparder i Gobiöknen i Mongoliet har snöleopardforskare sett att reviret för en snöleopard i genomsnitt är cirka 200 kvadratkilometer för en hane och 120 kvadratkilometer för en hona.

Variationen mellan snöleoparderna är stor – en snöleopardhane hade till exempel ett 1000 kvadratkilometer stort revir. De revir som uppmätts i den nya studien är 6-44 gånger större än vad man tidigare noterat med en äldre och mindre exakt metod.

Studien visar också att överlappet mellan reviren för vuxna snöleoparder är litet – man kan därmed inte förvänta sig att många snöleoparder ska kunna samsas om samma skyddade område.

Det finns 170 skyddade områden i snöleopardernas utbredningsområde. Hela 60 procent av dem är enligt forskarnas beräkningar för små för att rymma ens ett enda snöleopardpar.

Behöver skydd utanför områdena
– Det betyder att snöleoparder som lever i dessa områden regelbundet utnyttjar omgivningarna som inte är skyddade. Vi kan alltså inte anta att de är säkra bara för att de finns inom ett skyddat område, säger SLU-forskaren Örjan Johansson.

Ett par med ungar räcker heller inte långt för att en population ska överleva på längre sikt. Troligtvis behövs populationer med mer än 50 könsmogna honor. Att man räknar honor beror på att en hanne kan para sig med flera honor samtidigt som ungarna går tillsammans med sin mamma i två år, honorna är alltså den begränsande faktorn i hur snabbt en population kan öka.

– Även om man räknar generöst är det bara åtta skyddade områden där man kan få plats med så många honor i dag. Så även om de skyddade områden är viktiga så räcker de inte till för att säkra snöleopardens överlevnad, säger Örjan Johansson

Det här understryker det som bevarandeorganisationer försökt framföra under lång tid. Snöleoparder behöver skyddas även utanför gränserna för skyddade områden. Då behövs samarbete med lokalsamhället för att minska konflikter och främja samexistens, liksom med industri och myndigheter för att minska påverkan från till exempel gruvor.

En kombination av strategier är bäst
Det här är en del av en stor diskussion bland dem som arbetar med att bevara hotade arter. Vad är bäst – att satsa på skyddade områden där arten lämnas ifred eller strategier som gör att de hotade arterna kan samexistera med människor över ett större område? En kombination av strategierna behövs, menar Örjan Johansson.

– Skyddade områden är viktiga. De kan fungera som huvudområden för snöleoparderna och deras byten men för snöleopardernas överlevnad är det nödvändigt att människor och snöleoparder kan dela samma landskap utanför de skyddade områdena.

Det arbetet har redan startat. I ”Global Snow Leopard & Ecosystem Protection Plan” har de tolv länder där det finns snöleoparder tillsammans bestämt att jobba på en övergripande nivå. Planen har tagit fram 23 större områden där man med hjälp av olika åtgärder ska säkra artens framtid. Resultatet från studien i Biological Conservation blir ett viktigt underlag för detta arbete.

Snow Leopard Trust har sedan 1981 arbetat med bevarande av snöleoparden, forskningen om snöleopardens revir är en del av arbetet. Studien i Gobi har pågått sedan 2008 och syftar till att ta reda på mer om snöleopardernas ekologi och beteende samt vilka behov de människor som lever i snöleopardreviren har. Örjan Johansson på SLU samarbetar med Snow Leopard Trust i sitt doktorandprojekt.

Kontakt: Örjan Johansson, doktorand på institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 070-2292881,Orjan.Johansson@slu.se

Artikeln: Land sharing is essential for snow leopard conservation, Örjan Johansson et al, Biological Conservation, http://dx.doi.org/10.1016/j.biocon.2016.08.034

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera