Utbildning lönlöst tycker barnen – när högutbildad föräldrar inte får jobb

Idén till studien fick Torun Österberg, docent i socialt arbete, efter ett samtal med en taxichaufför som invandrat från Mellanöstern till Sverige för flera år sedan. Taxichauffören hade i sitt hemland arbetat som ingenjör, och uttryckte sin frustration över diskrimineringen han upplevt på den svenska arbetsmarknaden. Han hade låga förhoppningar om att utbildning skulle löna sig för hans barn i framtiden.

– Jag ville se om det gick att kvantitativt mäta det han gav uttryck för. Och det visade sig att han hade rätt. Skyddseffekten av att ha högskoleutbildade föräldrar försvinner om det saknas goda exempel i hemmet eller i grannskapet på att utbildning ger jobb, säger Torun Österberg.

Har följt drygt 30 000 16-åringar
Tillsammans med forskarkollegorna Björn Gustafsson vid Göteborgs universitet och Katarina Katz från Karlstads universitet har hon med hjälp av statistik följt alla 16-åringar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Undersökningen omfattar åren 2001−2006 och totalt ingick 30 514 ungdomar.

– Risken för gymnasieavhopp steg markant i områden där det bodde många högutbildade som inte kommit in på arbetsmarknaden, säger Torun Österberg.

Studien har tagit reda på vilka faktorer som kan tänkas bidra till gymnasieavhopp, förutom de som redan är kända, som till exempel skolans kvalitet eller lågutbildade föräldrar. Många aspekter har undersökts, som hur många ungdomar i storstadsregionerna som inte gick ut gymnasiet samt andelen gymnasieavhopp i ett område i förhållande till andelen arbetslösa högskoleutbildade.

Av samtliga unga födda 1985 som växte upp i storstadsregionerna var hela 25 procent barn till invandrade föräldrar. Detta menar forskarna är en naturlig följd av den ökade invandringen som skett de senaste decennierna och det faktum att majoriteten av invandrare bor i storstäderna.

Drabbar individen och samhället
Studien visar att få högutbildade födda i Sverige fick försörjningsstöd. Däremot hade hela 39 procent av invandrade med utländsk högskoleutbildning försörjningsstöd. Barnen som bodde i samma grannskap som dessa vuxna visade sig i hög utsträckning hoppa av gymnasiet. 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna hade vid 21 års ålder inte slutfört sina gymnasiestudier. Bland unga män från Nordafrika och Mellanöstern var andelen ännu högre, drygt 40 procent.

– Om du inte får signaler från vare sig din familj eller din omgivning att utbildning är värd mödan, riskerar detta att få negativa konsekvenser. Det drabbar inte enbart individen utan också samhället i stort, säger Torun Österberg.

Även om mer och bättre resurser till skolan är viktiga är en av forskarnas slutsatser att detta inte är tillräckligt för att få alla unga att gå ut gymnasiet. Ökade resurser måste kombineras med effektiva arbetsmarknadsåtgärder, riktade till de arbetslösa vuxna som finns i de ungas närhet och vars erfarenheter påverkar ungas tilltro till att utbildning gör en skillnad.

– En nyckelfaktor handlar om att få en fungerande integration i Sverige. Vi ser också att studievägledningen har en mycket viktig roll idag vad gäller att förmedla kunskap om att längre utbildning i genomsnitt trots allt leder till en bättre arbetsmarknadssituation, säger Torun Österberg.

Studien: Why do some young adults not graduate from upper-secondary school? On the importance of signals of labour market failure, är publicerad i Scandinavian Journal of Educational Research

Kontakt:
Torun Österberg, docent i socialt arbete, torun.osterberg@socwork.gu.se, telefon 0705-952624, 031-786 1841
Björn Gustafsson, professor i socialt arbete, bjorn.gustafsson@socwork.gu.se, telefon 031-29 80 66, 031-786 1890
Katarina Katz, lektor i nationalekonomi, Karlstads Universitet, Katarina.katz@kau.se, telefon 0734- 42 40 36