Minst 225 gravida kvinnor utsätts för partnervåld varje år i Malmö/Lundområdet. Fler kvinnor rapporterar utsatthet för våld i slutet av sin graviditet än i början, visar en studie från Malmö högskola.
– Kvinnorna kämpar för sitt och det ofödda barnets hälsa och liv, säger Hafrún Finnbogadóttir, forskaren bakom studien om familjevåld under graviditeten.
Studien är en långtidsuppföljning av förekomst av familjevåld under graviditet upp till 1,5 år efter barnets födsel, 1939 gravida kvinnor deltog. Minst 225 kvinnor i Malmö/Lund-området, eller 2,5 procent av de gravida kvinnorna, utsätts varje år för partnervåld under sin graviditet.
– Våldet ökar i takt med att graviditeten fortskrider, säger Hafrún Finnbogadóttir, forskare vid Malmö högskola, som nu publicerar sina nya forskningsresultat i BMC Pregnancy and Childbirth.
Partnern oftast förövaren
I början av graviditeten, när den fortfarande inte syns, utsätts cirka 1 procent av de gravida kvinnorna för våld. I vecka 34, när kvinnan är höggravid, utsätts 2 procent av de gravida kvinnorna, våldet fortsätter sedan att accelerera fram till förlossningen Ett och ett halvt år efter förlossningen uppgav 3,3 procent av kvinnorna att de var utsatta för våld.
– Det handlar om all typ av våld, fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Förövaren är i de allra flesta fallen kvinnans partner och barnets fader eller tidigare partner, säger Finnbogadóttir.
Hon har även tittat på riskfaktorer för att utsättas för våld under graviditeten.
Tidigare våld en riskfaktor
– Den största riskfaktorn är att ha varit tidigare utsatt för våld. I tidig graviditet medgav fyra av tio kvinnor ha haft någon historik om våldsutsatthet. Det kan handla om allt från svår mobbning i barndomen, emotionellt eller fysisk misshandel eller sexuella övergrepp.
En annan riskfaktor är om kvinnan är ensamstående eller särbo.
– Detta kan handla om att kvinnan lämnat sin partner eller att hon inte vågar leva tillsammans med honom eller henne på grund av våld eller hot om våld.
Finnbogadóttirs forskning visar också att de kvinnor som visade tecken på depression löpte en större risk för att ha varit utsatta för familjevåld.
– Förmågan att hantera problem och krav, att ha en känsla av sammanhang och meningsfullhet spelar också in och var lägre hos de våldsutsatta gravida kvinnorna, säger hon.
Bättre samarbete krävs
Finnbogadóttir menar att det är mycket viktigt att vården nu kommer bättre igång och arbetar enligt de rekommendationer som Socialstyrelsen kom med för drygt ett år sedan. Det handlar bland annat om att barnmorskor och läkare verksamma vid mödrahälsovården ska fråga alla gravida kvinnor om erfarenhet av våld när de skrivs in i början av sin graviditet.
– Det får aldrig bli för att man ska bocka av en ruta utan måste göras med empati och respekt. Dessutom måste det finnas en tydlig handlingsplan, säger hon och tillägger att det krävs såväl resurser som kunskap.
– Samarbetet måste också förbättras mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, psykiatrin, polisen och socialtjänsten för att vi ska lyckas skydda utsatta kvinnor och deras ofödda barn.
Artikeln: Maternity care and sociological aspects of pregnancy and childbirth
Kontakt: Hafrún Finnbogadóttir, tfn: 040 – 665 7465 eller 0705 – 686 686, hafrun.finnbogadottir@mah.se
