Förekomsten av vanliga fiskarter som abborre och karpfiskar i Östersjön påverkas i hög grad av naturlig miljövariation som vattentemperatur, salthalt och klimat. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man följer upp åtgärder för kustfisk, enligt forskning från SLU.
Fiskar har en viktig roll i kustekosystemet. För att bedöma tillståndet för kustfisk använder sig EU och regionala samarbetsorgan runt Östersjön av indikatorer som visar hur kustfisken mår. Sådana indikatorer kan till exempel vara hur mycket fisk det finns, och av vilka sorter.
Indikatorer som visar på ekosystemets tillstånd blir allt viktigare inom förvaltningen, men ofta saknas information om hur förekomsten av vanliga fiskarter styrs av annat än direkt mänsklig påverkan, så som lokala miljöförhållanden (till exempel temperatur, salthalt) och storskaliga klimatförändringar. Ofta vet man inte heller på vilken geografisk skala tillståndet ska bedömas. Om en undersökning i ett område visar på dåligt tillstånd, betyder det att tillståndet i närliggande områden också är dåligt?
Lokalmiljön påverkar åtgärdernas effekt
– Det här är viktigt när man ska införa åtgärder. Då måste man veta inom hur stort område till exempel närsaltsreduktion eller fiskefria område, kan tänkas påverka fisken, säger Örjan Östman, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU och en av författarna till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology.
Forskarna har testat de olika indikatorer som används som bedömningsgrunder för kustfisk från elva provfiskområden längs hela Sveriges östkust. Resultaten visar att förändringar i indikatorerna kan vara mycket lokala. Indikatorer från undersökningsområden mindre än tio mil från varandra visade helt olika förändringar över tid. Det visade sig också att klimatrelaterade faktorer som vattentemperatur, salthalt, strömmar ofta påverkar indikatorerna mer än mänskliga påverkan som näringshalter och fiske.
Effekten av åtgärder syns inte direkt
– Våra undersökningsområden har visserligen ganska liten direkt mänsklig påverkan, men resultaten visar ändå att naturlig och storskalig miljövariation som till exempel klimatförändringar är viktig att ta hänsyn till vid bedömningar av tillstånden i kustekosystem, säger Örjan Östman.
Eftersom förändringarna för många fiskarter är så lokala anser forskarna att bedömning av hur kustfisken mår bör göras inom ett område som ligger nära där undersökningarna – till exempel provfisken – genomförts.
– Den viktigaste slutsatsen utifrån ett förvaltningsperspektiv är att man vid uppföljningar av åtgärder bör tänka på att naturlig miljövariation kan påverka fisken och på så vis möjligen maskera effekten av en åtgärd. Dessutom visar studien att det kan dröja några år innan man ser effekten av en åtgärd. Det vi ser idag beror ju på miljötillståndet som rådde för några år sedan, säger Jens Olsson, en av medförfattarna till studien.
Kontakt:
Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Örjan Östman, 010-478 41 53, orjan.ostman@slu.se
Jens Olsson, 010-478 41 44, jens.olsson@slu.se
Vetenskaplig artikel (open access): Temporal development and spatial scale of coastal fish indicators in reference ecosystems: hydroclimate and anthropogenic drivers, Journal of Applied Ecology
