Nästan hälften av alla svenskar över 50 år drabbas av tandlossningssjukdom (parodontit). Att tidigt kunna hitta och behandla tandlossning kan minska risken för följdsjukdomar som åderförkalkning, reumatism och cancer. Sravya Nakka visar i sin forskning att antikroppar mot tandlossningsbakterien samt nyttiga mjölsyrabakterier kan spela en viktig roll i framtida behandling.
I sin avhandling beskriver Sravya Nakka hur bakterien P. gingivalis i munnen kan orsaka inflammationer i tändernas stödjevävnader och på sikt tandlossning, samt vad som går att göra för att tidigt upptäcka, motverka och behandla denna bakterie. Hon har arbetat i en större grupp under professor Torbjörn Bengtssons ledning vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
– Porphyromonas gingivalis, (P. gingivalis), är den bakterie som oftast ligger bakom tandlossning. De flesta av oss har den, men det är hos vissa individer som den orsakar tandlossning, säger Sravya Nakka.
Ger allvarliga följdsjukdomar
Tandlossningssjukdomen är en gradvis och långsam. Det är vanligt att den upptäcks först när den redan brutit ut eller i ett långt framskridet stadium.
– Livsstilsmönster, som rökning och snusning, men även i vissa fall genetiska faktorer, kan ligga bakom tandlossning. Det kan undvikas genom god munhygien, där det är viktigt att få bort plack från tänderna. Där det finns plack har P. gingivalis lättare att påverka den totala munhälsan negativt.
Tandlossning och P. gingivalis är också riskfaktor som förknippas med flera andra sjukdomar som åderförkalkning, ledgångsreumatism och även cancer. Att tidigt kunna hitta och behandla tandlossningssjukdomen skulle kunna minska risken att associerade sjukdomar uppkommer.
– Jag har i laboratoriestudier utvecklat antikroppar mot P. gingivalis och använt dem i arbetet med att spåra bakterier i kliniska prover och även studerat deras anti-bakteriella effekt. Jag såg även att de inte är skadliga för mänskliga celler.
Mjölksyrabakterie förebygger tandlossning
I sin studie undersökte Sravya Nakka också effekterna av den antimikrobiella substansen PLNC8 αβ. Denna så kallade bakteriocin utsöndras från Lactobacillus plantarum NC8, vilket är en nyttiga mjölksyrabakterie. Bakteriociner är mycket intressanta alternativ till dagens vanliga antibiotika och kan bidra till att lösa de stora problemen med antibiotikaresistens.
– Det visade sig att PLNC8 αβ hämmar tillväxten av P. gingivalis, samtidig som den stimulerar frisättningen av tillväxtfaktorer från celler involverade i vävnads- och sårläkning. Detta visar på en viktig roll hos bakteriociner i förebyggandet av P. gingivalis-infektioner och parodontit, säger Sravya Nakka.
Sravya Nakka vill nu fortsätta studera effekterna av bakteriociner på andra typer av infektioner och också starta kliniska undersökningar.
Avhandling:
”Development of novel tools for prevention and diagnosis of Porphyromonas gingivalis infection and periodontitis”, Sravya Sowdamini Nakka,
Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper.
Kontakt:
Sravya Nakka, sravyasridhar@gmail.com, 0704-85 58 59