Väljer förare med ADHD en högre hastighet jämfört med förare utan ADHD? Kan enklare simulatorer användas för att studera hur ADHD påverkar körförmågan? Ett forskarteam lett av VTI söker svaret på frågorna i en pågående simulatorstudie.
Tidigare forskning har visat att förare med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) utgör en 3-4 gånger högre olycksrisk jämfört med förare utan ADHD. Men resultaten som presenteras i litteraturen baseras i huvudsak på studier som genomförts med deltagare som diagnosticerats med fler än en diagnos. Detta gör att effekten av ADHD troligen är överskattad.
– Syftet med vårt nya projekt är att jämföra körbeteende hos förare med och utan ADHD för att ge en mer rättvis bild av exakt hur ADHD påverkar körförmågan, säger Birgitta Thorslund, forskare på VTI.
Forskarna vill svara på frågor som: Väljer förare med ADHD en högre hastighet jämfört med förare utan ADHD? Skiljer sig graden av uppmärksamhet mellan grupperna? Skiljer sig reaktionstiden mellan grupperna? Kan högre uppmärksamhet eller reaktionstid leda till ett val av högre hastighet?
Studien kommer att genomföras i körsimulatorer som är överlägsna när det gäller att göra repeterbara och säkra körtest. Genom projektet kommer forskarna att öka förståelsen för specifika effekter av ADHD på förarbeteende, för att ersätta tidigare delvis misstolkad information.
– Vi hoppas på detta sätt att projektets resultat kommer att vara till nytta för individer med ADHD och deras anhöriga, säger Birgitta Thorslund.
Simulatorer för att testa körförmågan
Olika typer av körsimulatorer är idag vanliga hjälpmedel i trafiksäkerhetsforskning och för träning av specifika förarförmågor. De mer avancerade simulatorerna är kostsamma att använda, vilket gör att det krävs projekt med stor budget för att genomföra studier i dessa.
Mindre och enklare simulatorer ger möjlighet att i större utsträckning studera specifika effekter av olika typer av nedsättningar, behov av träning eller ren körlämplighet. Fördelen med de mindre simulatorerna är också att de är flyttbara och kan placeras där personerna som ska testas eller tränas befinner sig, exempelvis på sjukhus.
– Vi kommer därför också att undersöka om en enklare simulator ger samma resultat som en stor, avancerad simulator, när det gäller tester av ADHD och körförmåga, säger Birgitta Thorslund.
Studien kommer att genomföras i Linköping i VTI:s simulator III och i en mindre typ av simulator. Förare med diagnosticerad ADHD och förare utan ADHD kommer att få köra ett test i båda simulatorerna, så att resultaten sedan kan jämföras.
Projektet ska vara avslutat i december 2017. Resultaten kommer att presenteras i en rapport och minst en vetenskaplig artikel. Forskarteamet inkluderar personer från VTI, TØI och Mobilitetscenter och finansieras av Promobilia, SAFER, NevSom (Nasj. Forsk.nettverk ADHD).
ADHD är ett funktionshinder som innebär problem med koncentration och impulskontroll. I USA hade år 2011 mer än 1 av 10 (11%) av skolbarnen fått en ADHD-diagnos och antalet ökar för varje år. ADHD består av tre undergrupper: De som i huvudsak är hyperaktiva, de som i huvudsak har koncentrationsproblem och de som har båda symptomen. Personer med diagnosticerad ADHD kan lida av den överdrivna olycksrisken som spridits i litteraturen, samtidigt som de specifika effekterna av ADHD på bilkörning fortfarande är okända. Flera studier har visat att hastighetsöverträdelser är vanligare bland förare med ADHD jämfört med förare utan ADHD. Detta skulle kunna bero på att fortkörning stimulerar uppmärksamheten, vilket är något som bör undersökas vidare.
Kontakt: Birgitta Thorslund, +46 70 943 04 40 birgitta.thorslund@vti.se
