Nya miljövänliga material med trä- och växtfibrer
Cellulosa skulle kunna ersätta miljöfarlig plast, om vi kan förstå hur fibrerna löses upp. Träd och växter innehåller cellulosa, vilket gör det till världens vanligaste naturligt förekommande polymera material. Det är ett miljömässigt hållbart material, som skulle kunna användas på oändligt många sätt.
Idag används cellulosa främst inom pappers- och textilindustrin. Genom att förstå hur cellulosa kan lösas upp finns möjlighet att bilda nya hållbara material som till exempel skulle kunna ersätta miljöfarlig plast. Nu har forskare tagit ett första steg i den riktningen.
− Cellulosan finns redan i vår vardag, men det vore ännu bättre om vi kunde använda den till många flera produkter eftersom cellulosa är hållbart och finns i stora mängder, speciellt i Sverige, säger Diana Bernin, forskare vid svenskt NMR-centrum vid Göteborgs universitet.
Cellulosa kan ersätta plast
Genom att förstå hur cellulosa kan lösas upp skulle man kunna förbättra processerna kring att forma om den till diverse material. Diana Bernin har tillsammans med framstående forskare från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Lunds universitet och KTH tittat på ett modellsystem, en byggsten, för cellulosan.
− Om man kunde förbättra upplösningsprocessen för att lösa upp cellulosan i stor skala, så kunde den vinna mark miljömässigt och kostnadsmässigt och ersätta produkter som idag görs med icke-hållbara polymera material som till exempel plast, säger Diana Bernin.
Nya miljövänliga sätt att lösa upp träfiber
Dessvärre är cellulosan idag bara löslig i väldigt få lösningsmedel, och de flesta är miljöfarliga. Till en viss del löser sig dock cellulosan i koncentrerat lut.
− Vi har kunnat visa att cellulosan beter sig som en polyelectrolyt, det vill säga att cellulosan blir negativt laddat i koncentrerat lut. Den kunskapen gör det möjligt att designa nya och effektiva miljövänligare lösningsmedel för att kunna lösa upp cellulosa, säger Diana Bernin.
Artikel:
”Ionization of Cellobiose in Aqueous Alkali and the Mechanism of Cellulose Dissolution”, Erik Bialik, Björn Stenqvist, Yuan Fang, Åsa Östlund, István Furó, Björn Lindman, Mikael Lund, and Diana Bernin. Journal of Physical Chemistry Letters.
Kontakt:
Diana Bernin, forskare vid Svenskt NMR-centrum, Göteborgs universitet, telefon: 073-830 82 13, e-post: diana.bernin@nmr.gu.se
