Stora skillnader i stöd till våldsutsatta kvinnor
Socialtjänstens hjälp till kvinnor som utsätts för våld av sin partner varierar stort. En del kommuner har ett väl utvecklat stöd, andra har knappt något. Konsekvensen blir att många kvinnor riskerar att inte få någon hjälp alls. Det visar en avhandling från Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, Linköpings universitet.
– Socialtjänsten ska vara en central aktör i frågor som rör våld i nära relationer men skillnaderna är stora och får konsekvenser för hur kvinnorna kan hantera sina liv, säger Veronica Ekström som skrivit avhandlingen Det besvärliga våldet.
Hon har intervjuat socialarbetare och våldsutsatta kvinnor i elva kommuner.
Medan vissa kommuner kan erbjuda exempelvis förtur i boende eller en skyddad adress, får hjälpsökande kvinnor i andra kommuner rådet att själva söka efter andrahandslägenheter på Blocket eller att hitta en kompis att sova hos. En del kommuner kan erbjuda samtalsstöd, andra erbjuder ingenting.
Negativ bild av Socialtjänsten
Det finns även andra orsaker till att kvinnor inte får stöd. Avhandlingen visar att alla inte vill söka hjälp hos socialtjänsten.
– Socialtjänsten är förknippad med fattigdom och social utsatthet och många vill inte ha med den att göra. En del har också tidigare känt sig illa behandlade där. Det gör att många hamnar utanför de stödinsatser som eventuellt finns.
Ytterligare ett skäl till att kvinnor inte får adekvat hjälp är att socialarbetarna ställer olika krav och ibland även sätter upp trösklar vilket kan försvåra stödet. Det kan till exempel vara krav på att kvinnan ska ha lämnat mannen.
– Det finns idag en tendens inom socialtjänsten att formalisera öppna verksamheter som det tidigare var enkelt att nå. Nu ska allt mer utredas och bedömas innan stödinsatser sätts in. Det får enorma konsekvenser för de våldsutsatta kvinnorna eftersom många då avstår från att söka hjälp, säger Veronica Ekström.
Kvinnojourer viktigt komplement
Som en följd av att stödet varierar så stort i landet, och att en del väljer bort socialtjänsten, betonar hon vikten av en välutvecklad kvinnojoursverksamhet.
– Kvinnojourerna är ett viktigt komplement till samhällets insatser.
Resultaten i avhandlingen pekar också på vikten av att yrkesgrupper inom socialtjänst och hälsovård får en grundutbildning i frågor som rör våld i nära relationer.
– Alla måste förstå våldets mekanismer för att samarbetet inom och mellan olika professioner ska fungera.
Veronica Ekströms förhoppning är att avhandlingen ska kunna användas som ett diskussionsunderlag i kommunerna så att de får upp ögonen för vad som behöver utvecklas.
– Jag hoppas också att avhandlingen kan vara en inspiration för alla jätteduktiga socialarbetare som med den som underlag kan visa att de behöver mer handledning och kompetens i arbetet med de våldsutsatta kvinnorna.
Avhandlingen: Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
Kontakt:
Veronica Ekström, Linköpings universitet, veronica.ekstrom@esh.se tel: 0709-620613
