Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp är självklart: att vila och tanka energi. Hittills har det dock varit okänt vilka fysiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare att den vidare flyttningen påverkas av ett aptitreglerande hormon.
Ett nätverk av hormoner styr aptiten hos däggdjur. Hormonerna reglerar hur mycket mat vi äter och när vi har fått nog. Förutom leptin och kortisol har ghrelin identifierats som en särskilt viktig faktor i denna aptitreglering.
– Hormonet gherlin har nyligen identifierats också i fåglar och vi ville undersöka om hormonet kunde spela en roll även för flyttfåglars migrationsbeteende. Och det visade det sig att det gjorde, säger Massimiliano Cardinale, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
Trädgårdssångaren reagerar på ghrelin
Massimiliano Cardinale är fiskforskare vid SLU, men också sedan länge delaktig vid den fågelmärkningsstation på den italienska ön Ponza där forskargruppen har genomfört experimentella studier med trädgårdssångare (Sylvia borin).
Hos mätta trädgårdssångare uppmätte forskarna höga halter ghrelin. Fåglar som injicerades med ytterligare ghrelin uppvisade en lägre aptit, men också en större aktivitet och en ökad rastlöshet.
Vid fåglarnas mellanlandning mätte forskarnas också fåglarnas fettdepåer. Analyserna avslöjade att koncentrationen av ghrelin som cirkulerade i fåglarnas blod var högre i ”feta” trädgårdssångare än i magrare.
Samband mellan hormon och BMI
– Koncentrationen av hormonet korrelerade exakt med fåglarnas body mass index (BMI). Fåglarnas hormonkoncentrationer återspeglade alltså deras fysiska kondition, säger Massimiliano Cardinale.
Trädgårdssångarna i god fysisk kondition och med höga ghrelin-nivåer befann sig också i ett tydligare tillstånd av migrationsrastlöshet. Forskningsresultaten visar alltså att hormonella signaler ligger bakom flyttfåglarnas ”beslut” att fortsätta sin resa.
– Vi har identifierat en viktig faktor bakom flyttningsbeteendet, förutom andra yttre faktorer som väder och tillgången på mat, säger Massimilano Cardinale.
Enligt forskargruppen skulle resultatet från studien även kunna bidra till en bättre förståelse av hormonets funktion hos däggdjur.
– Detta skulle till och med kunna ge nya forskningsperspektiv när det gäller reglering av födointag, metabola sjukdomar och fetma hos människor, säger Massimiliano Cardinale.
Studien har genomförts av Leonida Fusani på Konrad Lorenz Institute of Ethology vid Vetmeduni i Wien, tillsammans med Wolfgang Goymann vid Max Plank Institute for Ornithology i Seewiesen och Massimiliano Cardinale vid SLU. Resultaten från studien har publiceras i tidskriften PNAS.
Publikationen: Ghrelin affects stopover decisions and food intake in a long-distance migrant
För mer information:
Massimiliano Cardinale, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, massimilano.cardinale@slu.se , 010-478 40 14
