Majoriteten fattiga barn i Sverige har utländsk bakgrund
Risken för barnfattigdom är hög i familjer med utlandsfödda föräldrar – så hög som 80 procent om föräldrarna är nyanlända eller födda i Irak, Somalia eller Syrien. En snabbare integration av invandrade föräldrar på arbetsmarknaden krävs för att vända trenden, säger forskare från Göteborgs universitet i en ny studie.
Är du född i Sverige och barn till utrikesfödda föräldrar med kort utbildning är sannolikheten att du lever i fattigdom mer än 50 procent. Är dina föräldrar nyanlända eller födda i Irak, Somalia eller Syrien stiger sannolikheten upp till 80 procent.
Forskarna Torun Österberg och Björn Gustafsson har undersökt utvecklingen av inkomstfördelningen i Sverige under två decennier.
Studien bygger på data från Statistiska Centralbyrån och jämför representationen i botten och toppen av inkomstfördelningen i Sverige under tre tidsperioder: 1983–85, 1995–97 samt 2008–2010. Resultatet visar att fattigdomstalen bland barn till svenskfödda föräldrar inte har ökat sedan 80-talet. Däremot har de ökat för invandrarbarn.
– Av de barn som är fattiga i Sverige idag har en majoritet utländsk bakgrund, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Fler invandrare från länder med låg utbildningsnivå
Invandrarbarns representation i den ekonomiska eliten har varit genomgående låg under samtliga tidsperioder och den är i princip helt obefintlig bland invandrarbarn med föräldrar från lågutvecklade länder.
Enligt forskarna finns flera orsaker till inkomstklyftornas utveckling. Den första handlar om att invandrartalet ökat kraftigt i Sverige under tidsperioden samtidigt som invandrarbarnens landbakgrund förskjutits i riktning mot mindre utvecklade länder med lägre utbildningsnivå. En annan orsak är att förvärvsarbetandes inkomster har ökat medan värdet av barnbidrag och försörjningsstöd inte ökat i samma takt. Detta har lett till en ojämn ekonomisk utveckling och växande inkomstklyftor.
Föräldrarnas utbildning avgörande
Studien visar att föräldrarnas utbildning är starkt relaterad till om barnet finns representerat i inkomstfördelningens topp eller botten. Av de svenskfödda föräldrarna som endast hade grundskoleutbildning levde 22 procent i fattigdom. Motsvarande siffra för invandrade föräldrar var 50 procent. Om föräldrarna däremot hade minst treårig högskoleutbildning förändrades siffran drastiskt: endast två procent av de svenskfödda högutbildade var fattiga och 20 procent av de utlandsfödda.
– Utbildning och en fungerande integration av invandrarföräldrar på arbetsmarknaden är helt central för att minska barnfattigdomen, säger Torun Österberg.
Resultatet av studien hoppas forskarna ska bidra till att mer uppmärksamhet riktas mot integrationsfrågor sett från ett barnperspektiv.
I denna studie definieras fattigdom som 60 procent av medianinkomsten för alla hushåll i Sverige.
Studien: How are immigrant children in Sweden faring? Mean income, affluence and poverty since the 1980s, finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Child Indicators Research
En kortare version av studien är publicerad i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt: Barns representation i inkomst- fördelningens topp och botten – har föräldrarnas födelseland betydelse?
Kontakt:
Torun Österberg, docent i socialt arbete, torun.osterberg@socwork.gu.se, telefon 070–595 2624, 031-786 18 A handbook for foster carers and those that support them.
Björn Gustafsson, professor i socialt arbete, bjorn.gustafsson@socwork.gu.se, telefon 031-29 80 66, 031-786 1890
