Hud-mot-hudmetoden gör pappor lika delaktiga som mammor i vården av för tidigt födda barn.
– Den fina anknytningen till både mamman och pappan är en stor vinst, menar Emma Olsson, vid Region Örebro län som undersökt pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.
Barn som föds för tidigt har en ökad risk för negativa hälsoeffekter. Att använda sig av hud-mot-hudkontakt är positivt för barnet. Barnet mår bättre, får stabilare hjärtfrekvens och går upp i vikt bättre. Forskare Emma Olsson vid Region Örebro län visar i sin avhandling att pappor känner sig mer delaktiga i vården av sitt för tidigt födda barn tack vare hud-mot-hudkontakten.
– Papporna till för tidigt födda barn kände att nu fick de chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning 35 på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Studien visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman. De kunde turas om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.
Underutvecklade smärtsystem
I Sverige föds cirka sex procent av barnen för tidigt. Det innebär att de föds innan utgången av graviditetsvecka 37. Barn som föds för tidigt har inte hunnit utveckla de smärthämmande systemen i kroppen.
– I min första delstudie ville jag undersöka förekomsten och användandet av hud-mot-hudmetoden i de nordiska länderna och attityden hos personalen. För tidigt födda barn utsätts för smärtsamma procedurer med olika provtagningar.
En stor vinst med att använda sig av denna vårdform är barnets generella utveckling och interaktionen mellan barnet och föräldern. Den fina anknytningen till både mamman och pappan är väldigt positiv. I delstudie två i avhandlingen beskriver Emma Olsson pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.
– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen.
Positivt med mindre vårdsalar
– Miljön på neonatalavdelningen kan förbättras om de stora salarna görs om till mindre. Det blir då färre patienter i varje sal och ljudnivåerna sänks. Det bästa vore om föräldrarna fick möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet. Jag är förvånad att inte hud-mot-hud används mera på neonatalavdelningarna runt om i norden men det kan bero på miljön på avdelningarna.
Resultat i avhandlingen visar att hud-mot-hudkontakten har en positiv effekt som smärtlindring för barnet vid blodprovstagning. Metoden ger inte biverkningar som smärtlindrande läkemedel kan ha för de sköra för tidigt födda barnen.
– När vi tog blodprovet så var barnet hud-mot-hud med sin mamma och vi såg en minskad ökning av syresatt hemoglobin jämfört med provtagningen i barnets kuvös eller säng. Det betyder att det var en mindre aktivering i den somatosensoriska hjärnbarken.
Eftersom barnet är så litet kan det inte själv berätta när det gör ont. I den sista delstudien har det vanligaste smärtskattningsinstrumentet PIPP-R översatts från engelska till svenska, norska, finska och isländska. Emma Olsson har ingått i en forskargrupp med nordiska forskningskollegor.
– Man vet att smärta i den här patientgruppen har väldigt mycket negativa effekter. För att vi ska veta när barnet har ont och också utvärdera effekten av eventuell behandling använder vi oss av olika smärtskattningsinstrument.
PIPP-R (Premature Infant Pain Profile – Revised) – Ett smärtskattningsinstrument där man med hjälp av bland annat barnets syresättning, puls och ansiktsuttryck skattar barnets smärta. Syresatt och icke syresatt hemoglobin (HbO2 och Hhb) – De värden man mäter med NIRS. En ökning i det syresatta hemoglobinet innebär en aktivering i den vävnad man mäter. NIRS – En teknik där man med hjälp av nästan infrarött ljus kan mäta cirkulationen i vävnaden i kroppen genom att titta på ovanstående mätvärden.
Kontakt: Emma Olsson, Barnsjuksköterska och intensivvårdsjuksköterska, Neonatalavdelning 35. Barn- och ungdomskliniken. Universitetssjukhuset Örebro Region Örebro län Telefon: 0707-48 26 60
