Unika satsflätor i skandinaviska språk
Satsflätor är en typ av meningar där ett led står i en sats men tolkas i en annan sats. Satsflätor med att-sats förekommer i många språk men satsflätor med så kallad relativsats har bara observerats i svenska, norska och danska.
Nu uppmärksammas dessa grammatiska mönster i de nordiska språken mer i internationell forskning.
Satsflätor är viktiga för teorier om den mänskliga språkförmågan och har bland annat rönt stor uppmärksamhet i forskning om hur vi processar språk och i den teoretiska lingvistiken.
Ett exempel på en satsfläta är meningen ”Den där sortens kaffe känner jag många som tycker om.” I denna mening tolkas den där sortens kaffe som objekt till tycker om. Satsflätor med att-sats förekommer i många språk men satsflätor med relativsats, som i detta exempel, har enbart observerats i de fastlandsskandinaviska språken, det vill säga i svenska, norska och danska.
Undersökte tal- och skriftspråk
Doktoranden Filippa Lindahl vid Göteborgs universitet har i en avhandling gjort den första stora empiriska studien av satsfläta med relativsats i spontant språkbruk. Det betyder att hon kunnat studera dem i den språkliga kontext de förekommer i. De flesta tidigare studier har utgått från konstruerade exempel, utan kontext, eftersom satsflätorna är ovanliga och svåra att samla in.
Utifrån sin empiriska undersökning av tal- och skriftspråk visar hon att satsfläta med relativsats förekommer i spontant språkbruk i svenskan. Hon visar också att det verkligen är satsflätor och att relativsatsen verkligen är en riktig relativsats, vilket det rått delade meningar om i den tidigare forskningen.
– Tidigare forskning har ofta utgått från att satsfläta med relativsats inte bara är ovanligt utan omöjligt att bilda i mänskligt språk, och många språkteorier antar att det beror på begränsningar i den universella grammatiken. Jag visar att den universella grammatiken måste tillåta mer variation än man tidigare trott, säger Filippa Lindahl.
Materialet görs tillgängligt för andra
En viktig upptäckt i avhandlingen är att det ändå finns begränsningar på vilken sorts fraser som kan ingå i satsfläta med relativsats.
– De begränsningar jag har upptäckt är av semantisk natur, och liknar begränsningar som tidigare varit kända för satsflätor med underordnade frågor i både svenska och exempelvis engelska och rumänska. Det är intressant eftersom det pekar på att satsfläta med relativsats i svenskan passar in i grammatiken på ett annat sätt än man tidigare tänkt sig.
Ett delsyfte med avhandlingen har varit att göra materialet tillgängligt för internationella forskare som annars inte skulle kunna komma åt den typen av data.
– Resultaten är viktiga för den fortsatta forskningen om satsflätor och begränsningar på dem. Jag hoppas att min materialsamling kan bli till nytta för andra. Eftersom vi nu vet mer om hur satsfläta med relativsats används i spontant språkbruk så kan vi lättare också skapa konstruerade exempel till mer kontrollerade studier som intervjuer och experiment om språkprocessande.
Avhandlingen: Extraction from relative clauses in Swedish
Kontakt:
Filippa Lindahl, tel: 031-786 41 28, 073-731 2326,
e-post: filippa.lindahl@svenska.gu.se