För patienter som överlevt första kritiska fasen vid sepsis (blodförgiftning) är faran inte över. Hos vissa blir immunförsvaret så försvagat att de lätt drabbas av nya infektioner och ökad risk att dö. Forskare i Örebro studerar en ny metod för att identifiera patienter med svårt sepsis och dålig prognos, för att i förlängningen kunna gå in med behandling i tid.
Svår sepsis drabbar årligen cirka 25 000 människor i Sverige. Det är ett allvarligt tillstånd med organpåverkan till följd av en infektion i kroppen. Förutom att ge antibiotika och stöttande behandling av sviktande organfunktioner, finns idag inga specifika läkemedel för behandling av sepsis.
Det är forskaren Sara Cajander vid Region Örebro län som har studerat den nya metoden att mäta immunsvaret vid sepsis.
– När en patient med svår sepsis har överlevt den kritiska första fasen är faran ändå inte över. Vissa patienter har svårt att läka ut sina infektioner och drabbas av nya infektioner som vanligen endast drabbar patienter med nedsatt immunförsvar. I framtiden tror vi att dessa kan få hjälp med anpassad behandling för att stimulera immunsvaret, säger Sara Cajander, specialistläkare på infektionskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Detta tillstånd kallas sepsis-inducerad immunsuppression och innebär att immunsystemet efter en sepsis blir utmattat och reagerar försvagat vid kontakt med nya bakterier eller att det inte står emot att trycka ned virus som normalt sett är vilande i kroppen. Detta är ett problem eftersom sekundära infektioner oftare orsakas av bakterier eller virus som är svåra att behandla.
Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög risk för död. Trots att få svenskar känner till begreppet orsakar sepsis fler dödsfall per år än våra tre vanligaste cancerformer bröst-, prostata- och tarmcancer, tillsammans. Forskning har visat att de patienter som idag överlever den akuta fasen av svår sepsis löper en risk för att få nya infektioner vilket ökar risken för ogynnsamt förlopp med förlängd vårdtid och sena dödsfall.
Målsättningen är därför att identifiera patienter med ett försvagat immunsystem för att ge behandling som återställer ett normalt fungerande immunsvar, så kallad immunstimulering. Problemet idag är hur man tidigt ska kunna upptäcka vilka sepsisdrabbade patienter som kommer att utveckla sepsis-inducerad immunsuppression.
Blodprov kan identifiera vilka som kommer att drabbas
– Andra forskare har visat att blodprov som mäter monocytcellers uttryck av HLA-DR kan identifiera patienter som utvecklar sepsis-inducerad immunsuppression. Patienter med kvarstående lågt HLA-DR uttryck under förloppet av sepsis antas löpa risk för att drabbas av nya infektioner och högre risk för död, säger Sara Cajander.
I sin avhandling har hon studerat hur detta protein varierar över tid hos patienter med växt av bakterier i blodet.
– I min forskargrupp har vi kommit fram till att detta proteinuttrycket varierar mycket mellan olika patienter och över tid under sjukdomsperioden. Vi kunde se ett intressant fynd att uttrycksmönstret över tid samvarierar med vilken sorts bakterieinfektion patienten drabbades av, säger Sara Cajander.
Avhandlingen visar att den metod som används för mätning av HLA-DR idag innebär svårigheter att göra större studier då den kräver direkt omhändertagande och analys inom fyra timmar.
Alternativ mätmetod där proverna kan frysas
– Istället har vår forskargrupp studerat om uttrycket av HLA-DR kan mätas genom en alternativ mätmetod som tillåter att prover kan frysas ned och analyseras vid ett senare tillfälle. Resultatet visade att HLA-DR-uttrycket mätt med PCR-baserad teknik samvarierade med HLA-DR-uttrycket mätt med traditionell teknik, säger Sara Cajander.
Genom resultaten av avhandlingsarbetet hoppas hon kunna bidra till fortsatt forskning med utveckling av PCR-baserade tekniker för att studera immunsvar vid sepsis.
– Dessutom ger avhandlingens resultat stöd för att framtida sepsisstudier av immunsvaret bör ta större hänsyn till vilken typ av bakterie som har orsakat infektionen. Infektioner orsakade av bakterier med risk för långdragna förlopp vore de mest intressanta att prioritera i framtida behandlingsstudier med immunstimulering, säger Sara Cajander.
Monocyter – En celltyp i blodet som dirigerar funktionen av övriga immunceller och som är viktig för avdödning av bakterier.
HLA-DR – Human leukocyte antigen-D related. Protein på cellytan av immunceller som presenterar antigen (delar av bakterier) för T-celler. En viktig del för ett fungerande immunförsvar vid bakteriella infektioner.
PCR-baserad teknik (Polymerase chain reaction). Den aktuella metoden använder en molekylärbiologisk teknik som mäter mängden RNA i blod kodande för byggstenar till HLA-DR-proteinet.
Kontakt: Sara Cajander, specialistläkare vid Infektionskliniken,
Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län sara.cajander@regionorebrolan.seTelefon: 070 – 226 10 26
