Det får en socialsekreterare att stanna
En chef som förstår sig på yrket, organisatorisk stabilitet, kollegialt stöd och möjligheten att bidra till förändring. Det är vanliga anledningar till att socialsekreterare väljer att stanna kvar inom den sociala barnavården.
I studien Why do they stay? A study of resilient child protection workers in three European countries (Varför stannar de kvar? En studie av motståndskraftiga socialarbetare inom social barnavård i tre europeiska länder) har ett forskarteam från Sverige, England och Italien analyserat erfarenheterna från socialsekreterare som varit verksamma inom den sociala barnavården under mer än tre år.
De tre länderna har jämförts utifrån att de representerar olika välfärdsregimer, där den sociala barnavården är organiserad på olika sätt. Detta till trots delar länderna liknande problem och erfarenheter vad gäller stora avhopp från socialt arbete med barn och unga.
I intervjuer med 37 socialsekreterare och chefer har forskarna undersökt vilka drivkrafter och motiv som ligger bakom de yrkesverksammas beslut att stanna kvar. Ett överraskande resultat är att många väljer att stanna kvar inom verksamheten just på grund av dess innehåll och inriktning.
Möjligheten att göra skillnad sporrar
– Att arbeta med familjer och unga uppfattas som ett tacksamt arbete eftersom det innebär en större möjlighet till förändring jämfört med andra målgrupper. Informanterna menar att möjligheten att ”göra skillnad” är betydelsefull för deras drivkraft att stanna kvar inom yrket, säger Staffan Höjer, professor i socialt arbete och en av forskarna bakom studien.
Variationen i arbetsuppgifter är också en anledning att stanna kvar. Att under en arbetsvecka både få samtala med barn och vuxna, samarbeta med olika myndigheter och organisationer, göra bedömningar och hembesök upplevs som stimulerande. Trots att skrivarbete till politiska nämnder och juridiska system ses som både tidskrävande och utmanande, menar deltagarna i studien att detta framförallt är utvecklande för yrkesrollen.
Men för att motiveras att stanna kvar i yrket krävs också en bra chef och en organisatorisk stabilitet.
– En tydlig struktur i arbetet och rätt stöd genom till exempel handledning hjälper de anställda att organisera arbetet och hantera osäkerhet och stress, säger Staffan Höjer.
Informella relationerna viktiga
Trots att informanterna inte gav någon klar definition av hur en ”rimlig” arbetsbörda ser ut, var det tydligt att chefen har en viktig roll i att se till att de anställda inte har en för hög arbetsbelastning. Socialsekreterarna tyckte också att det var viktigt att deras närmaste chef behärskade balansakten mellan att vara närvarande, ha kännedom om både ärenden och vad arbetet innebär – och att inte vara allt för involverad i det direkta arbetet.
Där resurser och stöd i organisationen saknades visar studien att arbetsgruppen och de informella relationerna blev desto viktigare för viljan att stanna kvar. Att ha en fungerande arbetsgrupp med kollegor som de både kunde skratta tillsammans med och få hjälp av i svåra bedömningar sågs som viktigt för att få erkännande, stöd och omtanke i arbetet.
Kontakt: Staffan Höjer, professor i socialt arbete, e-post: staffan.hojer@socwork.gu.se
Om studien: Studien Why do they stay? A study of resilient child protection workers in three European countries är finansierad av EASSW (European Association of Schools of Social Work). Den vetenskapliga artikeln är publicerad i Socionomens forskningssupplement 2017:1 och är skriven av Staffan Höjer, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, samt Karin Kullberg, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet.
