Undernäring blir den största hälsoeffekten av klimatförändringen under det här århundradet. Ytterligare 1 miljard människor kommer att exponeras för värmeböljor fram till 2050. Myggors förmåga att sprida denguefeber ökar. Klimatförändringarna är på väg att orsaka en akut hälsosituation globalt, visar omfattande forskning.
Ny forskning från 26 institutioner i olika länder har bidragit till rapporten Lancet Countdown on health and climate change..
– Den visar tydligt hur klimatförändringar redan idag påverkar hälsan hos befolkningar över jorden, säger Joacim Rocklöv, vid Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
– Det är också viktigt att poängtera att samhällen med minst klimatpåverkan och särskilt utsatta människor drabbas oproportionerligt hårt.
Det här är några av resultaten:
- Under 2015 kunde över 803 000 prematurfödda och undvikbara dödsfall i 21 asiatiska länder kopplas till luftföroreningar från kolkraft, transport och användning av fossila bränslen i hemmet.
- Världen har sett en 46-procentig ökning i antalet väderrelaterade katastrofer sedan 2000. Bara under 2016 resulterade extrema väderhändelser till ekonomiska förluster på 129 miljarder dollar. I låginkomstländer var 99 procent av dessa förluster oförsäkrade.
- Om inte nödvändiga åtgärder görs för förhindra att polarisarna smälter kommer över en miljard människor behöva migrera inom de närmaste 90 åren som en konsekvens av stigande havsnivåer.
- 87 procent av världens städer har en luftkvalité som bryter mot Världshälsoorganisationen WHOs riktlinjer för luftföroreningar. Miljardtals människor över hela världen utsätts för osäkra nivåer av skadliga småpartiklar i luften (på PM 2,5). Nivåerna är över vad som tidigare var känt. Globalt har människors exponering för luftföroreningsnivåer på PM 2,5 ökat med 11,2 procent sedan 1990.
- Undernäring väntas bli den största hälsoeffekten av klimatförändringen under det här århundradet. Stigande medeltemperaturer har resulterat i lägre jordbruksproduktivitet globalt med i snitt 5,5 procent sedan 2000.
- I rapporten nämns som exempel på påverkan på jordbruksproduktion en 6-procentig minskning i global veteproduktion och 10-procentig minskning av risproduktion för varje 1 grad Celsius av global temperaturökning.
- Mellan 2000-2016 ökade antalet människor som var exponerade för värmeböljor med ungefär 125 miljoner. 2015 var antalet människor som exponerades för värmeböljor rekordstora 175 miljoner. Det här stödjer Lancet Countdown-rapportens prognos om att ytterligare 1 miljard människor kommer exponeras för värmeböljor fram till 2050.
- Sedan 1990 har det skett en ökning på 3 respektive 5,9 procent i två olika myggors förmåga att sprida denguefeber, vilken kan kopplas till klimatförändringar. Mellan 50 till 100 miljoner förväntade fall av dengue varje år kommer att ytterligare öka utbredningen av världens snabbast spridande sjukdom.
– Men även om den generella bilden som rapporten visar är alarmerande så presenteras där också åtgärder som behövs för att motverka klimatförändringen, åtgärder som dessutom skulle få positiva effekter på folkhälsan i världen, säger Maria Nilsson, forskare vid Umeå universitet och en av ledarna för en av fem arbetsgrupper i forsknings- och policyrapporten.
– Genom att presentera detta evidensbaserade beslutsunderlag vill vi uppmana beslutsfattare att öka sitt fokus på möjligheterna. De flesta länder tog tyvärr inte vara på sådana möjligheter när de i samband med Parisavtalet formulerade sina klimatmål
I rapporten är forskarna tydliga med att nödvändiga insatser mot klimatförändringar samtidigt erbjuder rejäla möjligheter för den globala hälsan. De potentiella hälsofördelarna från klimatåtgärder är enorma och inkluderar möjligheter att minska luftföroreningar i särskilt drabbade städer, erbjuda dieter med förbättrade näringsvärden, säkerställa energi-, mat- och vattensäkerhet, och minska fattigdom samt sociala och ekonomiska ojämlikheter.
– Faktum är att klimatförändringar idag innebär hälsoproblem för miljontals människor runt om i världen. Framtidsutsikterna innebär många utmaningar, men vi har fortfarande möjlighet att vända en stundande akut hälsosituation till detta århundrades viktigaste framsteg för global hälsa. De hälsomässiga och ekonomiska fördelarna av att agera är enorma, förklarar Peter Byass, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Trots omfattningen av de utmaningar som beskrivs i rapporten finns tydliga anledningar att vara optimistisk. Ett globalt momentum för att reducera utsläpp av växthusgaser håller på att byggas upp över en mängd olika sektorer, betydelsefulla trender som kan ge upphov till förbättrad luftkvalitet och rejäla fördelar för människors hälsa. Detta är tydligast i de globala energi- och transportsektorerna, med exempelvis många nationella åtaganden att fasa ut kolkraften och snabb tillväxt av förnybar energi och eldrivna fordon.
Ledande läkare, akademiker och policyproffs från 26 partnerorganisationer har bidragit med analyser och tillsammans författat rapporten The Lancet Countdown on health and climate change: from 25 years of inaction to a global transformation for public health.
– Rapporten är den första i en serie årsrapporter om klimat och hälsa, som tydliggör vilken påverkan som klimatförändringar har på människors hälsa idag, säger Maria Nilsson, forskare vid Umeå universitet och en av ledarna för en av fem arbetsgrupper i forsknings- och policyrapporten.
Den fokuserar på fem olika teman och 40 indikatorer som forskarna sedan lanseringen för ett år sedan numera följer och analyserar på årsbasis. Genom att som årsrapport följa ett antal definierade indikatorer är rapportentänkt att utgöra ett underlag för accelererad policyrespons på klimatförändringar och en hjälp till hälso- och sjukvårdspersonal som hanterar dess hälsokonsekvenser.
Initiativet Lancet Countdown inleddes i samband med 2015 års Lancet Commission on Health and Climate Change, som drog slutsatsen att människoskapade klimatförändringar hotar att underminera de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa. Den aktuella rapporten visar att detta scenario blir allt tydligare och att utmaningarna visat sig vara större än förväntat. I årets Lancet Countdown presenteras bland annat följande slutsatser.
Lancet Countdown genomförs i samarbete med Världshälsoorganisationen WHO och Världsmeteorologiska organisationen WMO som FN-partners.
Kontakt:
Maria Nilsson, Docent, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, maria.nilsson@umu.se, 070-349 7174
Joacim Rocklöv, Docent, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, joacim.rocklöv@umu.se, 070-636 1635
Peter Byass, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, peter.byass@umu.se, +27 21 8082654
Alla forskarna bakom rapporten:
Nick Watts, Markus Amann, Sonja Ayeb-Karlsson, Kristine Belesova, Timothy Bouley, Maxwell Boykoff, Peter Byass, Wenjia Cai, Diarmid Campbell-Lendrum, Jonathan Chambers, Peter M Cox, Meaghan Daly, Niheer Dasandi, Michael Davies, Michael Depledge, Anneliese Depoux, Paula Dominguez-Salas, Paul Drummond, Paul Ekins, Antoine Flahault, Howard Frumkin, Lucien Georgeson, Mostafa Ghanei, Delia Grace, Hilary Graham, Rébecca Grojsman, Andy Haines, Ian Hamilton, Stella Hartinger, Anne Johnson, Ilan Kelman, Gregor Kiesewetter, Dominic Kniveton, Lu Liang, Melissa Lott, Robert Lowe, Georgina Mace, Maquins Odhiambo Sewe, Mark Maslin, Slava Mikhaylov, James Milner, Ali Mohammad Latifi, Maziar Moradi-Lakeh, Karyn Morrissey, Kris Murray, Tara Neville, Maria Nilsson, Tadj Oreszczyn, Fereidoon Owfi, David Pencheon, Steve Pye, Mahnaz Rabbaniha, Elizabeth Robinson, Joacim Rocklöv, Stefanie Schütte, Joy Shumake-Guillemot, Rebecca Steinbach, Meisam Tabatabaei, Nicola Wheeler, Paul Wilkinson, Peng Gong, Hugh Montgomery, and Anthony Costello. DOI: 10.1016/S0140-6736(17)32464-9.
