Motivation är en motor i allt lärande. Forskning visar att en alldeles speciell sorts motivation är avgörande för att nå resultat i skolan – grit, eller det vi i dagligt tal kallar jävlar anamma.
Det är motivationen som gör att man kämpar vidare fast det tar emot och motivation slår ibland både IQ och talang när det gäller att nå resultat. Men hur skapas motivation och vad är det egentligen?
Det finns många definitioner av vad motivation är, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om motivation och lärande.
När Agneta Gulz pratar om motivation och lärande har det med emotionella drivkrafter att göra. Hon räknar upp en rad olika känslor som kan väcka motivationen, som nyfikenhet och frustration, men också känslan av sammanhang och meningsfullhet.
Men motivation skapas även av negativa känslor, som att inte vilja ha ett straff.
– Man kan känna obehag för att om jag inte lär mig detta då kommer det att gå uselt på provet och jag kommer inte in på den utbildning jag vill läsa. Även det är ju en emotion som blir en drivkraft.
Yttre och inre motivation samt grit
Begreppet motivation är problematiskt eftersom alla har sin uppfattning av vad det betyder. För att det ska kunna användas i forskning behöver det specificeras, menar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han talar därför om yttre och inre motivation.
– Yttre motivation handlar om konkret belöning, som pengar, och inre motivation innebär att drivas av ett eget intresse i det man gör, trots att det saknas konkret belöning.
Torkel Klingberg har länge intresserat sig för barns drivkrafter och 2016 kom boken Hjärna, gener och jävlar anamma där han skriver om begreppet grit. Grit är en tredje sorts motivation, säger Torkel Klingberg.
Läs också: Betyg i årskurs 6 minskade livsglädjen
Grit viktigt i skolan
Engelska ordet grit betyder beslutsamhet. Inom populärpsykologin brukar grit beskrivas som konsten att inte ge upp. Inom psykologin är grit ett icke-kognitivt drag baserat på individens passion för ett visst långsiktigt mål. Grit kan utvecklas och förstärkas, både av oss själva och genom stöd från föräldrar, lärare, chefer eller vänner. Grit handlar om att hitta sin passion i livet, ringa in sitt personliga skäl till att fortsätta framåt, aldrig sluta öva och att se varje misslyckande som ett tillfälle att lära.
Ursprungligen kommer grit från den amerikanska psykologen Angela Duckworths forskning. Hon beskriver grit som en blandning mellan uthållighet, att hålla fast vid långsiktiga mål och att vara självdisciplinerad och inte ge upp trots motgångar.
I flera tester har Angela Duckworths visat att grit är intressant i skolsammanhang. Till exempel kan det förutsäga om ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning och hur bra universitetsstudierna kommer att gå, berättar Torkel Klingberg. I hans egen forskning blev det en aha–upplevelse när han läste Angela Duckworths studier.
I flera år har Torkel Klingberg och hans kollegor strävat efter att kartlägga vad det är som gör att barnen förbättras olika mycket när de i forskarnas tester tränar sitt arbetsminne eller lär sig matematik. Inte förrän forskargruppen undersökte grit började de få svar.
– I de tidigare studierna har det framförallt varit inre motivation som vi försökt mäta genom att fråga: tycker du att det här är roligt? Ser du fram emot det här? Tror du att det här kommer att vara till nytta för dig? Men i den senaste studien hade vi förutom mått på inre motivation och IQ även mått på grit. Då såg vi att det var grit som förklarade elevernas förbättringar och inte de andra variablerna.
Kopplat till belöningssystemet
Torkel Klingberg och hans kollegor har tagit anatomiska bilder av barnens hjärnor där de kan se skillnader i elevernas belöningssystem som är associerade med graden av grit. Forskarna drar därför slutsatsen att grit, precis som motivation, är kopplat till belöningssystemet.
Alla lär vi oss olika fort men om man lär sig långsammare kan man kompensera för det genom att lägga ner mer tid. Och det är här grit kommer in i bilden. Det finns en mängd studier som säger att kämparanda hos barn kan utvecklas genom rätt uppmuntran.
– Om man ska dra någon slutsats som har med skolan att göra så är det att man borde tänka på att uppmuntra grit på olika sätt, säger Torkel Klingberg.
Till exempel kan det göras genom att eleverna känner att den egna kapaciteten kan påverkas. Den som märker att träningen ger resultat kommer också att vara mer benägen att anstränga sig. Och alla behöver möta utmaningar. Man lär sig genom att göra svåra saker, säger Torkel Klingberg.
Viktigt med ett mål i sikte
Fokus på det långsiktiga målet är också viktigt. Han tar elever som tränar för att förbättras inom en idrott som exempel. Där finns hela tiden ett mål i sikte och inställningen att vägen dit inte är enkel. Samma sak när barn ska lära sig spela ett musikinstrument. Då är det självklart att det krävs många timmar av träning innan man kan spela. Men det finns också en övertygelse om att en dag så kommer man att lyckas.
Elevers egen drivkraft är en nyckel till allt lärande, menar Agneta Gulz, och säger samtidigt att lärande inte uppstår automatiskt genom att det är kul och engagerande att genomföra en uppgift.
– Inställningen att lärande förutsätter att det som ska läras är intressant och engagerande är en uppfattning som ställer till det både forskningsmässigt och i praktiken, säger hon.
Hon tar forskningen om digitala läromedel som exempel, något som hon själv studerat de senaste tio åren. Ofta används pedagogiska spel för att eleverna tycker spelen är roliga. Men därmed är det inte säkert att de lär sig något. Istället för att lägga vikt vid att spelen i första hand ska vara kul borde elever tränas i att kämpa vidare fast de möter motstånd.
– Jag skulle önska att man la mer fokus på att arbeta med elevernas drivkrafter istället för att föresväva dem att det finns en enkel lösning. Det finns inget lärande som hela tiden kan vara roligt. Det ligger i utvecklingens och utbildningens natur att det också är arbetsamt och tråkigt, menar Agneta Gulz.
4 sätt att skapa motivation
Agneta Gulz forskargrupp har studerat drivkraften hos tusentals elever. Här är fyra fenomen som forskarna kommit fram till kan kan skapa motivation hos eleverna:
- När elever ska lära ut till någon annan lägger de ner mer tid och omsorg än om de lär sig bara för sin egen skull.
- När elever känner kontroll över uppgiften blir de modigare och blir mer benägna att söka utmaningar. För att känna kontroll över en uppgift behöver eleven kunna göra vissa val själv. Ibland kan det vara enkla saker, som att få välja vilken deluppgift man börjar med.
- Uppgiften måste vara lagom svår. Den får inte kännas omöjlig, men heller inte för lätt. Vid en för enkel uppgift går motivationen också förlorad, för poängen med lärande är att man ska utvecklas.
- Att få lösa en uppgift tillsammans med andra. Det här har anammats mycket i skolan, men tyvärr lite för naivt, menar Agneta Gulz. Det görs ofta grupparbete men många gånger fungerar det dåligt. En av anledningarna är att det inte uppstår någon samverkan. Men i en bra grupp, där alla bidrar och där allas bidrag tas emot, kan motivationen bli jättestark.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
