Fördämningar byggda av bävrar och människor påverkar miljön- men på olika sätt

Spelar det då någon roll för miljön vem som har anlagt fördämningarna? Ja, i vissa avseenden, men inte i andra, svarar SLU-forskare som har utvärderat den forskning som har gjorts. Studien har betydelse för bäverförvaltningen i både Sverige och andra länder.

Studien har just publicerats i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters.

Konstgjorda fördämningar, övergödning och minskad biologisk mångfald ses som tydliga hot mot sötvattensekosystem jorden runt. Samtidigt håller bävern, en erkänt skicklig ”dammbyggnadsingenjör”, på att kolonisera allt fler områden där den tidigare har varit utrotad, och även utanför sitt tidigare utbredningsområde. Detta kan ha stor inverkan på vattenflöden, vattenkemi och ekologi i dessa områden.

För att undersöka de ekologiska och miljörelaterade skillnaderna mellan konstgjorda och bäverbyggda dammar har en forskargrupp vid SLU sammanställt och utvärderat resultat från 164 vetenskapliga artiklar i en så kallad metaanalys. Forskarna har undersökt 16 faktorer kopplade till vattenflöden, sedimentegenskaper, vattenkemi, ekosystemfunktioner och biologisk mångfald i bäversystem och jämfört sju av dessa i bäver- respektive konstgjorda system.

Fram kom en mångfacetterad bild av bäverns effekter. Huruvida bäverns återkomst ska ses som positiv eller negativ beror helt och hållet på vilken faktor som undersöks. Bäverdammar ökar t.ex. vattenhållningsförmågan i avrinningsområden och kan därför motverka översvämningar längre nedströms i vattendrag. Samtidigt bidrar bäverdammar, liksom konstgjorda dammar, till bildning av giftigt metylkvicksilver och ökade halter i vatten och levande organismer. I bäversystem är denna effekt dock beroende av dammens ålder. Produktionen av död ved längs vattendrag med bäver är önskvärd ur naturvårdsaspekt, men kan eventuellt minska skogsproduktionen.

Studien ger en bild av vilka miljökonsekvenser en växande bäverstam kan förväntas föra med sig. Den kan därmed också ligga till grund för en evidensbaserad bäverförvaltning, något som saknas i många länder där bäverns etablering börjar skapa motsättningar mellan olika intressen.

– Resultaten kommer att ha långtgående konsekvenser för förvaltningen av den växande bäverstammen i Sverige och andra länder, säger artikelns huvudförfattare Frauke Ecke.

Artikel:
Frauke Ecke, Oded Levanoni, Joachim Audet, Peter Carlson, Karin Eklöf, Göran Hartman, Brendan McKie, José Ledesma, Joel Segersten, Amélie Truchy & Martyn Futter. Meta-analysis of environmental effects of beaver in relation to artificial dams.

Kontakt:
Frauke Ecke, universitetslektor, docent Institutionen för vilt, fisk och miljö, Umeå, Frauke.Ecke@slu.se, 070-263 61 55

Martyn Futter, forskare, docent, Institutionen för vatten och miljö, Uppsala,
Martyn.Futter@slu.se, 018-67 31 20,

Forskningen har genomförts inom bl.a. Interreg-projektet WAMBAF (Water Management in Baltic Forests) och Future Forests.

Pressbild
(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Bäverdamm. Foto: Frauke Ecke