Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan internetbehandling sänka tröskeln för att söka hjälp, och ge fler tillgång till rätt vård.
Vad tänker du på när du hör “psykologisk behandling”? De allra flesta får nog upp en bild av ett terapirum. Två fåtöljer, ett bord mitt emellan. Kanske står det en ask med pappersnäsdukar där.
I fåtöljen på andra sidan bordet sitter terapeuten som lyssnar och tolkar det som sägs mellan raderna.
Länge ansågs mötet med terapeuten vara den viktigaste förklaringen till att patienter blev bättre. Var hen empatisk? Socialt skicklig? Duktig på att notera det som hände i rummet?
Uppfattningen var att det gick att sätta nästan vilken psykologisk behandlingsmetod som helst i händerna på en skicklig terapeut. Men den synen på de verksamma delarna av psykologisk behandling har kommit lite på skam.
I nästan två decennier har det gjorts forskning om terapi över nätet. Främst har det handlat om kognitiv beteendeterapi, KBT. De lyckade exemplen har radat upp sig, och på senare år har det vetenskapliga stödet blivit så starkt att internetterapi blivit rutin.
Överdriven tro på det fysiska mötet
Socialstyrelsen gav under hösten ut nya riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom. Rekommendationen är att erbjuda KBT. Men för första gången står det inget i dokumenten, om behandlingen ska ges i samma rum eller över nätet.
Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, har forskat om internetbaserad KBT i snart 20 år. Han menar att tilltron till det fysiska mötet varit lite överdriven.
– Det har visat sig vara lite hajpat. Med vår kunskap om internetbehandling kan vi se att det i princip går att behandla utan att terapeuten är med nästan alls. I vissa fall skulle man möjligtvis kunna tänka sig att behandlingen kan utföras av en maskin, säger han.
En maskin, ja. Redan på 1960-talet prövades de terapeutiska egenskaperna hos ett datorprogram. Den tysk-amerikanske datorforskaren Joseph Weizenbaum hade programmerat chatt-roboten “Eliza”, en rudimentär föregångare till vår tids artificiella intelligenser.
Svaren gavs enligt enkla mallar. När användarna exempelvis skrev “jag vill ha hjälp” kunde Eliza svara “vad skulle det betyda för dig att få hjälp?”.
Behandlar datorprogrammet som en människa
Trots att Eliza var oförmögen att tänka själv gjorde Weizenbaum den spännande upptäckten att många behandlade programmet som en riktig människa. De läste in förståelse, medmänsklighet och intelligens i hennes svar.
Eliza kan också i någon mån ses som en föregångare till dagens internetbaserade terapi. Även om det internationellt gjorts flera studier kring internetterapi utan mänskliga terapeuter, följer forskningen i Sverige ett annat spår.
Det behövs någon slags kontakt med en människa, även om det äger rum på nätet. Själva terapin består i regel av ett färdigt paket, med olika komponenter. En del kan kan vara information om själva diagnosen, en annan kan vara övningar som patienten ska göra mellan sessionerna. Terapeutens roll är att fungera som en coach, svara på frågor och stötta patienterna när de ska göra svåra saker.
Internetterapeuten viktig
Per Carlbring är professor i psykologi vid Stockholms universitet. Enligt honom fyller internetterapeutens kommunikation med patienterna en mycket viktig roll.
– Det man läser som patient ska kännas som att det är skrivet till mig, snarare än att vara övergripande. Så vi tror att det är viktigt att terapeuten är en riktig människa, säger han.
En kritik som ibland riktas mot internetterapi är att behandlingsformen skulle var för “snäll” mot patienterna. KBT går till stor del ut på exponering, alltså att i små steg närma sig det som är jobbigt. Gör man då inte patienterna en björntjänst genom att låta dem sitta hemma? Men den kritiken ger inte Per Carlbring mycket för.
– Om man exempelvis har en så svår social fobi att man inte förmår sig att göra någonting åt det hade man nog inte sökt traditionell terapi heller. Det är snarare så att internetbehandling sänker tröskeln för att söka, säger han.
Just att göra det lättare att söka hjälp är en fördel som ofta nämns i samband med internetterapi.
– Idag är det ett stort problem att så få söker vård. I stället går de och lider. Med färre praktiska problem för att söka behandling så kommer fler att söka, säger Per Carlbring.
24-timmars-psykologen
Om man kan “träffa” sin psykolog när som helst på dygnet, i stället för att tvingas fråga chefen om det är okej att gå tidigt på tisdag, är mycket vunnet. Behandlingen går att klämma in när barnen har lagt sig eller när det finns en stund över på jobbet.
En delförklaring är att internetterapi ökar patienternas chanser att minnas ny information. Oavsett hur kloka saker terapeuten säger hjälper de inte ifall patienten glömmer bort dem direkt efter sessionen. Med internetterapi kan patienterna få kontrollfrågor på det de lärt sig, och lära i sin egen takt. – I stället för att få informationen från terapeuten i rummet så får man läsa på sin dator. Man behöver inte komma ihåg allt som sägs, utan kan läsa flera gånger i lugn och ro, säger Per Carlbring. Kommer det allt större fokuset på internetterapi att innebära slutet på traditionell psykologisk behandling? Per Carlbring tror inte det. Det är inte är en fråga om “antingen eller”, utan att kunna erbjuda fler personer vård. – Det finns fördelar både med fysiska träffar och internetterapi. Det är inte fråga om att ta bort något, utan att komplettera den befintliga behandlingen så att fler kan få hjälp.Vad är då orsaken till att resultaten av internetterapi blir så bra?
Särskilt stor kan nyttan vara för tillstånd som ses som pinsamma. Nyligen har forskaren Jesper Enander publicerat en studie som prövade internetbehandling vid tillståndet Dysmorfofobi, en diagnos som ibland kallas “självupplevd fulhet”. Dysmorfofobi är väldigt jobbig för den som drabbas, den leder till mycket lidande och obehag. Dessutom är det få som söker hjälp.
– En viktigt anledning till att många inte söker vård är att det är väldigt pinsamt. Det är jobbigt att sitta ner och prata om det som är så besvärligt. När vi frågade deltagarna varför de sökt internetbehandling så nämnde de just möjligheten att få hjälp utan att träffa någon, säger Jesper Enander.
Resultatet av studien var goda. Efter internetbehandlingens slut uppfyllde fyra av tio inte längre kriterierna för diagnos. Och vid en uppföljning två år senare hade ytterligare två av tio gått samma väg. Det positiva resultatet ligger i linje med andra studier av internetterapi mot andra tillstånd.
– De gånger man jämfört med traditionell behandling är det oftast lika goda resultat, säger Per Carlbring.
Text: Nils Otto på uppdrag av Forskning.se
