För att den psykiatriska vården ska kunna erbjuda rätt hjälp till självmordsbenägna personer är det viktigt med tillräcklig kunskap och utrymme för samtal mellan patient och sjuksköterska. Nu finns en guide för vårdpersonal till att stödja suicidala patienters återhämtnings- och hälsoprocesser.
Vardagen inom psykiatrin handlar om att möta personer i en sårbara situationer. Det kan handla om utmaningar kring liv och död, om upplevelser av maktlöshet och hopplöshet. Därför har Linda Sellin, filosofie doktor I vårdvetenskap vid MDH, utvecklat en guide med syfte att stödja och stärka suicidala patienters återhämtnings- och hälsoprocesser, även i svåra existentiella gränssituationer.
– Guiden innehåller förslag på samtalsteman och frågor om patienters upplevelser av sin situation, upplevelser i den suicidala processen, upplevelser i vardagen, relationer till närstående och närståendes delaktighet. Den ger också förslag på hur man som sjuksköterska kan formulera dessa och andra frågor, som man behöver ställa till en patient, säger Linda Sellin.
Omvårdnadsmetod för att förhindra självmord
Syftet med forskningen var att utveckla en omvårdnadsmetod för att möjliggöra patienters återhämtning samt deras närståendes delaktighet när personen vårdas inom psykiatrin. I studien intervjuades cirka 40 deltagare bestående av suicidala patienter, deras närstående, sjuksköterskor, forskare samt representanter från en svensk organisation inom suicidprevention.
– Jag har tagit reda på vad patienter upplever har bidragit till en bättre återhämtning och vad delaktighet innebär för närstående. Jag har även utvecklat och utvärderat en omvårdnadsmetod som kännetecknas av en reflekterande och vårdande hållning i samtal som ger stöd och utrymme för patienten att uttrycka och vara sig själv, tillsammans med vårdare som genuint vill lyssna på och förstå patienten som person i sitt livssammanhang, säger Linda Sellin.
Utgå från patienten
Viktigt är att utgå från patientens perspektiv och berättelse som en stabil grund för att förstå personen.
– En sådan kommunikativ gemenskap har potential att stödja återhämtning genom att underlätta en fördjupad och ömsesidig förståelse för patientens situation, och stödja både patient och närstående att delta tillsammans utifrån egna villkor och behov. Genom den personliga återhämtningsprocessen blir det lättare att hantera svårigheterna i vardagen på ett annat sätt, säger Linda Sellin.
Linda Sellins intresse för mötet med patienter inom psykiatrin utvecklades när hon läste sjuksköterskeutbildningen vid MDH, och det var via det cirka tio år långa arbetet inom psykiatrin som hon bestämde sig för att forska inom suicidprevention.
– Det finns inget bättre än att kunna bidra till möjligheter för andra människors hälsa och förutsättningar i livet. Min förhoppning är att forskningen ska komma till nytta i klinisk verksamhet som avser att ge genuint stöd till suicidala personer och deras närstående. Den ska utgöra en resurs för människor att utforma sina liv utifrån egna intentioner, drömmar och livsplaner, men den ska även utgöra en grund för fortsatt forskning och utveckling, säger Linda Sellin.
Avhandlingen:
A personal-recovery-oriented caring approach to suicidality
Kontakt:
Linda Sellin, filosofie doktor I vårdvetenskap vid MDH, linda.sellin@mdh.se, 021-10 73 86, 070-719 40 04
