Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
– Eleverna upplever ämnet som att det pågår hela tiden. Det vill säga att det är en bedömning som pågår i ämnet hela tiden. Att komma till IH-undervisningen är som att komma in i direktsändning och inte vara förberedd, enligt eleverna.
Gärna flerbetygssystem
Eleverna som ingick i studien gav uttryck för att betygssystemet i IH är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är det betyg som eleverna är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
IH är också det ämne som har störst krav på eleverna från början. Det känns som att man ska kunna allt från starten, menar eleverna. Är det bollsport på schemat, så måste du redan kunna spela för att få ett bra betyg. Det räcker inte med att lära sig det på lektionen. Det är väldigt segregrerat bland eleverna, och de uppfattar betygssättningen som orättvist.
– För att få det mer rättvist borde det kunna vara fler betyg i ämnet, såsom i SO och NO, säger Madeleine Wiker.
Lärare beter sig respektlöst
– Många av eleverna har upplevelser av lärare i IH som beter sig respektlöst och kommer med kränkande och nedlåtande kommentarer. Dessutom får eleverna ofta negativ eller rättande feedback istället för positiv och stöttande, säger Madeleine Wiker.
Analysen visar även på en stor önskan om att få möjlighet att få stöd eller extraundervisning i IH, likt andra ämnen. Detta förekommer inte i IH vilket eleverna anser orättvist.
– Eleverna tycker trots allt att IH är ett mycket viktigt ämne som de också vill ha fler lektioner i veckan av och längre tid vid varje pass. Eleverna kommer med otroligt många kloka förslag på hur man kan förändra och förbättra ämnet så missnöje leder till enbart nöje, säger Madeleine Wiker.
Idrottsläraren den viktigaste läraren
Vidare framträdde i intervjumaterialet att idrottsläraren är en viktig aktör i elevernas vision om IH i framtiden som en samhällsinvestering. Därmed blir idrottsläraren en särskilt viktig resurs i skolmiljön som behöver extra stöd för att axla sitt uppdrag. I analysen uppdagades två centrala teman:
- ett orättvist betygssystem
- en mångfacetterad idrottslärarprofession
– Utifrån elevernas perspektiv på villkor och utmaningar i IH finns ett fortsatt behov av att undersöka elevernas förslag till förändring och förbättring, samt konsekvenserna av att IH är ett ämne som ”är live liksom”. Här och nu! säger Madeleine Wiker.
Madeleine Wiker har själv en yrkesbakgrund som lärare i skolämnet Idrott och Hälsa. Hon har ett stort intresse för barn och ungdomar och brinner för frågor som berör IH.
– Mitt resultat visar på många förbättringsmöjlighet och kan vara en stor hjälp för skolledningar och idrottslärare. Jag ser med glädje fram mot att även få möjlighet att diskutera det vidare med Skolverket och hoppas att många ska ta del av min avhandling där det finns många intressanta resultat.
I avhandlingen Det är live liksom studerades elever i årskurs 9 och deras samtal om deras villkor och utmaningar i skolämnet Idrott och Hälsa, IH. Genom fokusgruppsintervjuer och med stöd i social representationsteori var syftet från doktoranden Madeleine Wiker att öka kunskap om och fördjupa förståelsen för IH:s innehåll och form, sett ur elevernas perspektiv.
Avhandlingen:
”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa
Kontakt:
Madeleine Wiker, Doktor (Ph.D.) i Pedagogiskt arbete inr. Idrott och Hälsa, 054-700 21 13, 070-581 43 31
