Lättare lära in språk i naturlig miljö
Dagens migrationsströmmar förändrar vår värld. Fler människor än någonsin behöver relativt snabbt lära sig ett främmande språk. Forskarna har koll på hur vi bäst lär oss ett andra språk.
Det sker både funktionella och strukturella hjärnförändringar vid inlärning av ett andraspråk, enligt forskning. Men hur påverkas hjärnan av miljön den befinner sig i vid inlärning? Spelar det till exempel någon roll om man rör på sig samtidigt som ett nytt språk lärs in? Och påverkas inlärningen av att miljön är verklighetstrogen?
Virtuell miljö bättre än plugga glosor
Mycket tyder på detta. Ett forskarlag vid Pennsylvania State University (PSU) under ledning av psykologi- och lingvistikprofessorn Ping Li, har nyligen påvisat att olika delar av hjärnan växer beroende på om man befinner sig i en digital låtsasvärld eller sitter still på sin stjärt och pluggar in glosorna mer traditionellt.
I studien fick vuxna engelsktalande amerikaner lära sig 90 kinesiska substantiv på språket mandarin; en grupp genom att se orden i en virtuell värld, förkortat VE (virtual environment) och en annan genom bildkort (Picture-world, förkortat PW).
– VE-gruppen visade sig ha en en mycket högre inlärningsacceleration jämfört med PW-gruppen. VE-gruppen behövde endast hälften så många exponeringar av substantiven för att uppnå samma resultat som PW-gruppen, förklarar doktoranden Jennifer Legualt som ingår i Ping Lis forskarlag.
Svensk studie gräver vidare
Ett svenskt forskarlag från Lunds universitet med neuropsykologen Johan Mårtensson i spetsen har just inlett en studie som gräver djupare i detta. Projektet går under namnet ”Språkträning i en virtuell värld”.
Med hjälp av Virtual Reality (VR)-teknik ska forskare i Lund och Pennsylvania tillsammans undersöka huruvida en naturlig inlärningsupplevelse, som påminner om den ett barn har vid inlärning av sitt förstaspråk, kan underlätta den språkliga absorptionen. Men också försöka identifiera optimala inlärningsmiljöer som på sikt kan hjälpa särskilda grupper, som språksvaga skolbarn och nyanlända.
I studien ingår tre grupper: En VR-grupp där man vandrar omkring i en fysisk miljö, en VE-grupp där man sitter still och ser orden i en digital värld i datorn, samt en grupp som får använda en ny variant av den associativa ord-appen UpYourVocab som optimerar ordinlärning genom att göra uppgiften lättare eller svårare beroende på hur duktig man är.
Rött område: höger hippocampus, förändrades mest hos de tolkar som presterade bäst.
Gult område: middle frontal gyrus, förändrades mest hos de som kämpade mest.
Grönt område: supriora temporala gyrus, förändrades mest hos de tolkarna som presterade bäst.
Blått område: inferiora temporala gyrus, förändrades för alla. Del av nätverket som används vid svårt språk.
För att kunna analysera uppkomna förändringar i hjärnan kommer deltagarna att genomgå en scanning både – före och efter språkträningen – i landets starkaste magnetröntgenkamera, som finns i Lund.
– Studien ska fokusera på sambandet mellan neuroplasticitet och inlärningsmiljö, där vi tittar på både funktionella och anatomiska förändringar i hjärnan, säger Johan Mårtensson.
Skillnad mellan vuxnas och barns inlärning
Vad är då specifikt för vuxna hjärnors förändring vid inlärning av ett nytt språk, som är fallet för nyanlända? Annika Andersson är lektor i svenska som andraspråk på Linnéuniversitet i Växjö och har doktorerat i kognitiv neurologi.
– Vad vi vet generellt är att barn lär sig ett språk mer omedvetet än vuxna och att de aktiverar rätt så begränsade områden i hjärnan som är väldigt känsliga för plasticitet, säger hon.
Men en vuxen lär sig mycket snabbare berättar hon, eftersom de har bättre förståelse för språkets uppbyggnad; eller en meta-lingvistisk medvetenhet som hon uttrycker det. Men när man jämfört personer i olika åldrar, som varit exponerade för ett andraspråk lika länge, framgår ett tydligt mönster:
– Där är det alltid de som börjat som små som är bäst. Det man lär sig omedvetet har man en bättre känsla för, säger Annika Andersson.
Modersmålet spelar roll för inlärningen
I en nyligen publicerad studie har hon tillsammans med kollegorna Marianne Gullberg och Susan Sayehli undersökt skillnader i hjärnaktivitet hos personer som har tyska respektive engelska som modersmål när de lär sig svenska som andraspråk. Det som skiljer sig åt är att tyskan har ungefär samma meningsuppbyggnad som svenskan, till skillnad från engelskan.
I studien använde sig forskarna av en ERP-mätning (EventRelaterade Potentialer) som registrerar hjärnans aktivitet i samband med att signaler skickas ut från neuronerna.
– Det fräcka med ERP är att vi kan se exakt vad som händer i hjärnan varje millisekund och upptäcka skillnader som inte går att mäta med vanliga tester, säger Annika Andersson.
Trots att båda grupperna presterade lika bra i svenskan, såg man att de med tyska som modersmål hade samma typ av hjärnaktivitet som svenska modersmålstalare.
– De med tyska som förstaspråk behövde troligtvis inte anstränga sig lika mycket som de med engelska som förstaspråk eftersom tyskarna kunde använda sig av samma hjärnstruktur som vi.
Enligt Annika Andersson indikerar detta att man i vissa fall kan nyttja samma bearbetning som sker i hjärnan hos förstaspråkstalare när man lär sig ett andraspråk, även när man lär sig språket som vuxen.
I en annan just påbörjad språkstudie kommer Annika Andersson att titta på andra faktorer som är avgörande för vuxna hjärnors plasticitet. Exempelvis stress som nyanlända utsätts för när de hamnar i en ny och okänd kultur.
– Man vet att hippocampus, som är helt avgörande för vår inlärningsförmåga och associationsförmåga, tillfälligt minskar i volym och kapacitet vid stress, säger Annika Andersson.
Även här spelar miljön alltså in. En trygg inlärningsmiljö ökar hjärnans förmåga att minnas vad man lärt sig.
Text: Magnus Erlandsson, på uppdrag av forskning.se
