Äter du mycket kyckling, pasta, ost, dressing och oljor? Eller hör du till gruppen som konsumerar mycket yoghurt med flingor men avhåller dig från kaffe och kött? Forskare vid Lunds universitet har studerat hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Vissa konsumtionsmönster är mer hälsosamma än andra.
Resultatet verkar kanske inte så sensationellt eftersom det framkom att det vi vanligtvis kallar hälsosam kost – högt intag av fiberrikt bröd, frukt och grönsaker, men lite rött kött, charkuterier och sötade drycker (drycker sötade med socker och inte andra sötningsmedel) – kan kopplas till mindre risk för hjärtinfarkt och typ 2-diabetes hos både män och kvinnor. Männen hade även en minskad risk för stroke och mindre uttalad viktuppgång. En kost som innehåller högt intag av lågfettprodukter såsom lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, var däremot kopplad till ökad risk för typ 2-diabetes.
– Våra fynd visar att det vi kallar hälsosam mat ligger i linje med de europeiska näringsrekommendationer och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och särskilt risken för typ 2-diabetes, säger Ulrika Ericson som lett studien.
– Men vill man kunna ge kostrekommendationer till den allmänna befolkningen måste vi även titta på matmönster istället för bara enskilda livsmedel.
Studie av matmönster istället för enskilda livsmedel
Kostens betydelse har visat sig väldigt svår att studera. Dels för att forskningsmaterialet ofta bygger på självrapporterade data, dels för att vi inte äter enskilda livsmedel utan kombinationer av livsmedel. Det unika med Lunda-studien är just att forskarna inte tittat på enskilda livsmedel och hur de påverkar oss, utan hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Genom att studera kostdata från 20 487 friska deltagare och jämföra detta med deras hälsostatus 20 år senare, har forskarna kommit till slutsatsen att vissa matmönster är mer hälsosamma än andra. Forskarna fann följande sex grupper med olika matmönster:
De kostmedvetna:
Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt och lågt intag av fiberfattigt bröd. För män inkluderade det även mycket grädde och för kvinnor mycket färskost. Lågt intag av rött kött, charkuterier och sötade drycker noterades hos båda könen.
Lågfettgruppen:
Högt intag av lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, lågt intag av smör.
Dressing- och grönsaks-gruppen:
Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost, men lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.
Traditionalisterna:
Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött/charkuterier, grädde och mjölk med hög fetthalt.
Te-frukost-gruppen:
Högt intag av te, flingor, sylt/socker, yoghurt med hög fetthalt, mjölk med hög fetthalt, men lågt intag av kaffe och rött kött/charkuterier.
Socker-gruppen:
Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.
Männen i ”Dressing- och grönsaks-gruppen” hade minskad risk för hjärtinfarkt. De återstående matmönstren visade ingen koppling till hjärt- kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes (Traditionalisterna, Te-frukost och Socker). Kvinnorna i ”Te-frukost-gruppen” hade dock gått upp minst i vikt vid uppföljningen.
Karaktäriserande för ”De kostmedvetna” är att de i genomsnitt var äldre och mer utbildade, åt större mängd energi, protein, kolhydrater, fibrer och c-vitamin, men mindre mängd fett och socker (sukros) än individer i de andra grupperna. Deras livsstil kännetecknades också av att de var mer fysiskt aktiva på sin fritid än de andra och de rökte i mindre utsträckning. Kvinnorna i gruppen hade dock högre BMI.
Matvanorna studerades hos 20 487 personer i åldern 45 till 74 år. Deltagarna gick med i studien “Malmö Kost Cancer” i början av 1990-talet. De följdes i upp till 20 år och under perioden insjuknade 2 206 personer i typ 2-diabetes, 1 571 i hjärtinfarkt och 1 332 i stroke. Forskarna undersökte hur konsumtionen av 33 vanliga livsmedelsgrupper samvarierade för att identifiera olika matmönster.
Slutsatsen, enligt Ulrika Ericson, är att det är helheten som räknas.
– Bra matvanor behöver inte innebära att man helt utesluter vissa livsmedel, bara man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt, som exempelvis fullkorn, frukt och grönsaker, säger hon.
Artikeln:
Food patterns in relation to weight change and incidence of type 2 diabetes, coronary events and stroke in the Malmö Diet and Cancer cohort (European Journal of Nutrition, online 31 maj 2018)
Kontakt:
Ulrika Ericson: forskare, Diabets och kardiovaskulär sjukdom, genetisk epidemiologi, Lunds universitet, ulrika.ericson@med.lu.se, 072-981 91 00
