Det kan bli nödvändigt att bryta dagens konsumtionstrend för att hushålla med jordens resurser. Men nolltillväxt kan öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och samtidigt mer tillfredsställande att leva i, enligt forskare som undersökt vad som händer om tillväxten avstannar.
All samhällsplanering i västvärlden utgår idag från att vi konsumerar och att tillväxt är normen. Samtidigt har många forskare funderat över hur rimligt det är.
– Det är till exempel uppenbart att ju mer vi konsumerar och producerar desto sämre är det för miljön, säger Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och författare till böckerna Ekonomi utan tillväxt (2011) och Tillväxt till varje pris (2013). Han är också en av deltagarna i forskningsnätverket Bortom BNP-tillväxt.
Vill visa alternativa levnadssätt
Forskningsnätverket undersöker sedan 2014 vad som händer med, och i, ett samhälle om den ekonomiska tillväxten avstannar. Syftet är att förbereda samhället på de utmaningar som kan uppstå i så fall.
Projektet, som involverar 17 forskare från bland annat KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet, har tagit fram fyra möjliga framtidsscenarion som alla utgår från fyra hållbarhetsmål.
De fyra målen är:
1. Sverige ska vara fossilfritt år 2050 vilket betyder att inga fossila bränslen används som bränsle eller i industriella processer. Sveriges konsumtion får maximalt bidra till 0,82 ton CO2-ekvivalenter (GHG) per person och år.
2. Mängden mark per person som används för svenskarnas konsumtion överstiger inte den globala bio-kapaciteten.
3. Alla invånare i Sverige, oavsett kön, könsspecifika uttryck, sexuell läggning, etnicitet och religiös tillhörighet, ålder, funktionshinder, klass och inkomstnivå, har rätt att delta i och påverka politiska val och beslutsfattande som påverkar deras liv.
4. Invånare i Sverige har tillräcklig tillgång till resurser och tjänster som kan skapa möjligheter till boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för god hälsa. Dessa resurser och tjänster fördelas enligt rättviseprinciper
– Invånarna i Sverige ska ha tillgång till resurser som kan skapa möjligheter för boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för en god hälsa, säger Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet och ledare för arbetspaketet om samhälleliga och miljömässiga målsättningar.
Enligt Mikael Malmaeus är den övergripande tanken med projektet att visa att det finns andra sätt att leva och att detta ska leda till diskussion bland människor.
– Vår uppgift är således att hitta övertygande argument med hjälp av tung akademisk forskning, säger Mikael Malmaeus.
Fyra olika framtidsscenarier:
- Lokal självförsörjning: Export, import och konsumtion har minskat kraftigt till förmån för de lokala marknaderna. Arbetet sker i små lokala sammanslutningar, ofta organiserade som ett kooperativ. Mängden produkter som produceras är liten och människor arbetar mycket. En stor del av arbetet görs oavlönat eftersom tid ägnas åt självförsörjning. Dock minskar tidspressen eftersom en del av det sociala umgänget sker på arbetsplatsen.
Människor lever frivilligt enkelt och har självmant valt att minska sin konsumtion. Den nationella valutan har kompletterats med en lokal valuta som endast kan användas för konsumtion av lokalt producerade varor och tjänster. Energin är förnybar och produktionen lokal. Materialanvändningen har minskat med 30 procent jämfört med idag. - Kollaborativ ekonomi: Människor har blivit medvetna om konsumtionssamhällets baksidor, vilket innebär att vi hellre delar, lånar, byter och hyr än köper. En stor del av produktionen är organiserad i kooperativ och i nätverk där produktionsmedel delas. Det privata ägandet har minskat till förmån för gemensamt ägande. Gränserna mellan privat och offentligt, konsumenter och producenter har till stor del suddats ut. Makten är spridd över många aktörer.
Tillit är en av samhällets viktigaste resurser och styrningen och planeringens uppgift är att underlätta snarare än att kontrollera. Energitillförseln är förnybar och materialanvändningen har minskat med en tredjedel jämfört med 2015.
- Automatisering för livskvalitet: Robotar och automatisering har ersatt mänsklig arbetskraft och arbete är således inte längre fokus för samhällsdebatten. Få medborgare har kunskap om varu- och matproduktion. Produktionsvinsten växlas in i minskad arbetstid, cirka tio timmar per vecka, och resten av tiden ägnas åt sociala relationer och annan meningsfull fritidssysselsättning.
Tillräcklighet präglar människors liv och den materiella konsumtionen är låg. Import och export av material och råvaror till industrin är dock stor eftersom produktionen är specialiserad. Samhället har drag av korporativism där teknikföretag har stort inflytande över den offentliga politiken. Energin är förnybar och materialanvändningen har minskat med fyra procent jämfört med 2013.
- Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten: Insikten om ekosystemens gränser har lett till en lagstiftning som främjar en cirkulär ekonomi som bygger på återanvändning och återvinning. Avfall finns inte längre som begrepp då allt ska demonteras och återanvändas och social status och materiell konsumtion är inte längre sammankopplade. Ekonomisk tillväxt är inte ett mål och BNP-måttet har ersatts av indikatorer på en hållbar ekonomisk utveckling. Staten fattar majoriteten av besluten och styr mot resurseffektivitet i samhället. Även företagens makt har ökat då de äger och kontrollerar de resurser som används i produktionen.
Energin är förnybar och materialanvändningen har minskat med två procent jämfört med 2013.
Forskare måste skrämmas mer
Varken Mikael Malmaeus eller Alf Hornborg tror dock att det går att stöpa framtiden i något av ovan nämnda scenarier. Speciellt inte med tanke på dagens konsumtionstrender. Som bäst hoppas Mikael Malmaeus på att det blir en kombination av dem alla – och i värsta fall ingen av dem. Och enligt honom lutar det dessvärre åt det senare.
– Idén om tillväxt är djupt rotad i vårt samhälle och med tanke på att vi redan har passerat naturens gränser är jag inte säker på att det går att bryta den nedåtgående spiralen.
Han inser att det låter dystert och att det inte är vad folk vill höra, men han menar att det är det som är poängen.
– Jag tycker att man ska vara ärlig och kunna säga att människor inte agerar tillräckligt mycket. Jag tror att forskare måste skrämmas mer för att få andra att förstå att det är en akut kris vi befinner oss i.
Utmaning att kombinera självförsörjning med moderna trygghetssystem
Alf Hornborg är något mer diplomatisk i sitt siande, men tror även han på ett kommande sammanbrott.
– Det mest sannolika är att vi följer historiens mönster och drabbas av någon form av förlust av samhällelig komplexitet.
Detta behöver dock inte leda till elände och återgång, förutsatt att myndigheterna utvecklar strategier för att dämpa krisens följdverkningar.
– Med förutseende planering kan detta öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och mer tillfredställande att leva i. Den stora utmaningen är att organisera en samhällsekonomi som uppmuntrar lokal självförsörjning utan att avveckla moderna framsteg inom social trygghet, sjukvård och jämlikhet.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Projektet Bortom BNP-tillväxt är finansierat av Formas och pågår mellan 2014 och 2018. Övriga medverkande är VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Södertörns högskola och Tillväxtanalys. KTH samordnar och leder projektet. Studien ska mynna ut i en rapport, rekommendationer till beslutsfattare, en rad vetenskapliga artiklar och seminarier
Rapport om scenarierna:
”Scenarier för hållbart samhällsbyggande bortom BNP-tillväxt! (slutversion, 2017): http://www.bortombnptillvaxt.se/download/18.6524e7bf15dd1169a5e566/1504529340644/Bortom%20BNP-rapport%202017.pdf
Bok:
”Ekonomi utan tillväxt”. http://www.bortombnptillvaxt.se/download/18.4a88670a1596305e782d49/1487065277847/Ekonomi%20utan%20tillvaxt.pdf
