Analys av graffiti ger ökad förståelse av den arabiska våren

Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet har i sin avhandling analyserat den kulturella produktionen på offentliga platser i centrala Kairo, efter upproret 2011. Hon har bland annat studerat graffiti, officiella monument och det årsdagsfirande som sker till åminnelse av de protesterande som dog under konfrontationer med polis och militär.

– Genom att undersöka ett sådant material klarläggs de mångfasetterade och ibland motstridiga berättelserna om upproret, producerade och reproducerade på centrala Kairos väggar, gator och torg, säger Giulia Giubergia.

Kultursociologiska studier av religion, som denna avhandling, hör inte till det vanliga inom religionsvetenskaplig forskning. Inriktningen är att undersöka hur gränsen mellan det heliga och profana dras i olika samhälleliga kontexter, och i denna avhandling används begreppet ”det heliga” för att analysera och förstå kampen om den symboliska meningen av upproret i Kairo.

Avhandlingen beskriver Kairos framväxt och stadens centrala kvarter, framför allt Tahrirtorget samt gatorna Mohammad Mahmoud och Yussef al-Gendy.

– Jag visar hur platser som centrala Kairo kan influera utformningen av olika berättelser om staden, inte minst narrativet om upproret 2011, men även hur olika kulturella narrativ kan förändra förståelsen, upplevelsen och perceptionen av staden.

Porträtterade dödsoffer
Giulia Giubergia analyserar bland annat hur människor som dött under anti-regeringsdemonstrationen har blivit porträtterade och representerade på Kairos väggar. Dödsoffer som Belal Ali Gaber är representerade som änglar – symboler för oskuld – och inlemmade i ett vidare martyrologiskt narrativ.

Det martyrologiska narrativet, som refererar till de människor som dog som oskyldiga offer under upproret, är inte typiskt för sunnimuslimska narrativ om martyrskapet, som snarare framställer martyrer som aktiva försvarare som tar till vapen och strider för kommunitetens integritet och försvarar tron.

– De egyptiska ”revolutionsmartyrerna” porträtteras som oskyldiga offer, sörjda av sina familjer, vänner och hela nationen, vilket är mer besläktat med kristna och shiitiska uppfattningar om martyrskapet, uppfattningar som baseras på föreställningar om att deras kommuniteter var förtryckta av en ondsint majoritetsgrupp som ville hindra dem från att utvecklas och spridas.

Genom en analys av olika graffiti och muralmålningar som ommålats och modifierats flera gånger åskådliggörs även de förändringar som ägde rum i det politiska klimatet i Egypten mellan början och slutet av 2012. Förändringen i den bildliga framställningen av martyrerna reflekterar en vidare politisk förändring i landet, menar Giulia Giubergia.

– Jämförelsen mellan Port Saids martyrer – framställda som levande, leende och med färgglada änglavingar – och ett senare porträtt av fyra andra döda martyrer med blodiga, svullna ansikten och mörka, nästan oigenkännliga vingar, är talande. Graffitin av de döda, vanställda martyrerna målades i november 2012 när presidentvalet förestod. Användandet av brutalt explicita bilder av döden är ett sätt att framkalla en känsla av ansvar och skuld, för en passivitet i försvarandet av de heliga värderingar som martyrerna har dött för, hos den förbipasserande såväl som hos den bredare publik som ser målningen i sociala medier och i journalistiska reportage.

Giulia Giubergia behandlar även graffiti producerad av Women on Walls, en grupp vars graffiti lyfter fram en feministisk agenda på Kairos gator, samt undersöker dispyten kring vem som har tillåtelse att måla på gatorna i Kairo och därigenom bevara minnet av upproret, i synnerhet på platser som uppfattas som heliga.

Kollektiva minnen
Ytterligare en sak som analyseras i avhandlingen är konstruktionen och ödeläggelsen av Tahrir-torgets monument.

– Det gör det möjligt att på ett konkret sätt klarlägga hur kollektiva minnen inte alltid är samstämmiga eller entydiga, utan snarare kan vara omgärdade av stridigheter och konflikter. Analysen av Tahrir-torget synliggör även den symboliska betydelse ockupationen av statsdominerade platser har för grupper som tillhör underordnade positioner i ett samhälle, i detta fall de protesterande. Återtagandet av torget som en öppen plats för alla att använda har fått konsekvenser för hur upproret skildras, även om Tahrirtorget sedan 2014 har återgått till att vara en statsdominerad plats, säger Giulia Giubergia.

Genom att kombinera analyser av bilder, symboler, narrativ, minnen och plats, har avhandlingen haft för avsikt att visa hur olika kollektiva positioner formeras och utmanas i samband med en period av samhällelig oro, omvandling och omprövning.

Avhandlingen:
The Making of Martyrs. Uprising, Cultural Sacralization an Death in Downtown Cairo after 2011

Kontakt:
Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, giulia.giubergia@lir.gu.se, 031-786 15 64 (intervjuer görs på engelska)