Färre bladlöss när två kornsorter odlas tillsammans

– Det visade sig att om man blandar rätt sorter går det att minska angreppen från bladlöss, men det är inte säkert att det blir någon effekt om man blandar vilka sorter som helst, säger Iris Dahlin, doktorand vid institutionen för växtproduktionsekologi, SLU.

I ett fältförsök med korn var det 27 procent färre bladlöss i en blandning av två kornsorter (Salome och Fairytale) än vad det var på de ytor där sorterna odlades var för sig. Men för andra sortblandningar som forskarna studerade var effekten inte lika tydlig eller kunde inte fastställas alls.

Forskarnas teori är att effekten beror på flyktiga ämnen som plantorna utsöndrar och som plantor i närheten kan uppfatta och anpassa sig efter. Med hjälp av dessa kemiska signaler kan växter förbereda sig på framtida konkurrens om ljus, vatten och näring redan innan den äger rum.

För att testa teorin utsatte Iris Dahlin och hennes kollegor plantor av en kornsort för luftburna flyktiga ämnen från en annan sort. Plantorna var instängda i varsin bur där flyktiga ämnen från en sort fördes till plantor av en annan sort. Efter fem dagars exponering var Salome och Fairytale betydligt mindre attraktiva för bladlöss. Precis samma sortkombination som drabbades mindre av angrepp i fältförsöket.

Forskarna har studerat andra faktorer som skulle ha kunnat påverka mängden bladlöss i fältförsöket. Genom att sätta upp fällor för flygande bladlöss kunde de se att det var lika många bladlöss som anlände till blandningar och sorter som odlades i rena bestånd. De kunde också konstatera att sortblandningarna inte attraherade fler nyckelpigor och andra naturliga fiender till bladlössen.

– Sammanlagt stödjer det teorin om att det var flyktiga ämnen från grannen som gjorde plantorna mindre attraktiva för bladlöss i fältförsöket, säger Iris Dahlin.

Forskarna har analyserat sammansättningen av flyktiga ämnen från de testade kornsorterna. Den skiljer sig åt när det gäller halter av ämnen och vilka ämnen som ingår. Det är fortfarande oklart om kvalitet, kvantitet eller båda tillsammans skulle kunna förklara varför bara vissa sorter framkallar förändringar i doftutsatta plantor och därmed gör dem mindre attraktiva för bladlöss.

– Vi vet inte heller vilka förändringar det handlar om, men vi tror att det är smaken som förändras när vissa sorter utsätts för doften av andra respektive odlas tillsammans. För bladlössen är valet av värdväxt mycket viktigt och små förändringar i en växt har stor inverkan på bladlössens växtacceptans, tillväxt och reproduktion, säger Iris Dahlin.

De sorter som ingick i försöken är redan gamla och det kommer hela tiden ut nya sorter på marknaden, vilket gör att det behövs verktyg för att identifiera vilka sorter som passar ihop om man vill ha minskade bladlössangrepp. Forskargruppen vill nu fortsätta arbetet för att göra sortblandningar till ett effektivt verktyg för lantbrukarna.

En annan svårighet är att sortblandningar inte är accepterade i produktionskedjan, till exempel av kvarnarna som kräver en viss kvalitet på kärnorna. Däremot kan sortblandningar redan i dag vara intressanta som foder eller för bryggerier. En annan begränsning är att sorterna bör mogna ungefär samtidigt – en egenskap som kan variera en hel del.

– Det finns också andra fördelar med sortblandningar. Vi har haft en extrem sommar. I en sortblandning kan man ha en sort som tål torka bättre än den andra och kan därmed garantera en bättre skörd även när vädret är problematiskt. Det gäller också om man blandar sorter som utnyttjar eller tar upp resurser som vatten och näring på olika sätt, säger Iris Dahlin.

Om studien:
Pest suppression in cultivar mixtures is influenced by neighbor-specific plant–plant communication. Ecological Applications. Iris Dahlin, Diana Rubene, Robert Glinwood & Velemir Ninkovic. 2018.

Kontakt:
Iris Dahlin, agronom och doktorand, Institutionen för växtproduktionsekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, iris.dahlin@slu.se