Gallrad ungskog kan bli viktig energiråvara lokalt
Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.
Biomassa från skogen används som råvara för såväl skogsprodukter (papper, massa, sågade trävaror) som bioenergi. Den svenska avverkningen av rundvirke ligger nära den högsta hållbara nivån. Detta innebär att ett ökat utnyttjande av biomassa från den svenska skogen till stor del måste baseras på andra delar av de träd som redan avverkas, eller småträd som inte tas tillvara idag.
Lars Sängstuvall har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt förutsättningarna att öka uttaget av biomassa genom skörd av hela småträd i unga, täta bestånd.
– Lite tillspetsat kan man säga att frågan är om vi ska sluta röja skogen, och istället odla unga täta bestånd med klena träd, som kan avverkas som energiråvara eller för annan användning, med ny och effektiv drivningsteknik. Och mitt svar på den frågan är att det beror på marknadsläget och på de lokala skogliga förutsättningarna, säger Lars Sängstuvall.
Korridorgallring ett bra alternativ
En del av avhandlingen rör tekniska aspekter på genomförandet, såsom beräkning av tidsåtgång för att skörda småträd. Genom datorsimuleringar jämförde Lars Sängstuvall olika metoder, till exempel skörda träden ett och ett eller genom schablonartad korridorgallring. Resultaten visar att korridorgallring är ett konkurrenskraftigt alternativ. De visar också att simulering och andra teoretiska skogsteknologiska metoder gör det möjligt att analysera maskinsystem som ännu inte används i praktiken.
Viktig energiresurs lokalt
Den andra delen av avhandlingen rör tillgång och möjlig efterfrågan på denna typ av biomassa i Sverige.
Enligt Lars Sängstuvalls beräkningar kan biomassagallring stå för 15 procent av de svenska värmeverkens nuvarande energiförsörjning, och åtgärden är lämplig på 15 procent av den brukade skogsmarken. Med dagens efterfrågan kan biomassagallring alltså bara stå för en liten del av Sveriges totala energiförsörjning, men lokalt kan bidraget vara betydande – beroende på variationer i transportavstånd till värmeverk och konkurrens från övriga skogsbränslesortiment.
– Vid en ökad efterfrågan på biomassa, som kan gå till nya typer av användning och produkter, har biomassagallring dock en avsevärt högre potential, säger Lars Sängstuvall.
För att analysera tillgången använde Lars Sängstuvall data från Riksskogstaxeringen och för beräkning av framtida tillgångar använde han beslutstödssystemet Heureka. För att länka utbud och efterfrågan på bioenergi – inklusive eventuell påverkan på utbud och efterfrågan på timmer och massaved – användes den ekonomiska jämviktsmodellen SweFor. Alla större värmeverk, sågverk och massaindustrier i Sverige ingick i analysen.
Kontakt:
Lars Sängstuvall, Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, Lars.Sangstuvall@hotmail.se
